Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salpeter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
och i övrigt gynnsamma förhållanden har 100
kg. Chilesalpeter vid fältförsök visat sig kunna
medföra en skördestegring av 180 kg. raps,
300—350 kg. vete och råg, 400 kg. havre,
3,000 kg. potatis, 4,000 kg. morötter, 5,500
kg. foderbetor, 6,400 kg. sockerbetor och
1,000 kg. hö — resultat, som sällan torde
kunna uppnås i det vanliga jordbruket.––
Om Chilesalpeters verkan gäller för övrigt
vad ovan sagts om salpeter i allmänhet. En
olägenhet vid dess användning är, att rikligare
användning på lera giver denna benägenhet
att slamma hop och bilda skorpa. Litteratur:
A. Stutzer. Der Chilisalpeter. Berlin 1886.
Ammoniaksalpeter,
ammoniumnitrat, NH4N03, beredes vid
salpeterfabriken vid Notodden i Norge genom
neutralisering av salpetersyra med ammoniak.
Den bildar ett vitt salt med inemot 35 proc.
kväve, nitrat- och ammoniak-kväve, vartdera
ungefär hälften. För att undanröja dess starkt
hygroskopiska (fuktande) beskaffenhet
blandas saltet med kiselgur. Detta gödselsalt har
ännu ej kommit i den svenska marknaden.
Kalksalpeter, kalciumnitrat,
Norgesalpet.er, Ca(N03)2 framställes
enligt av norrmännen Birkeland och Eyde samt
av tysken Schönherr utarbetade metoder i
en ugn, i vilken en väldig elektrisk låga alstrar
en hög hetta, vid vilken kvävet och syret i
en luftström, som drives fram genom ugnen,
förenas till kvävoxid, N202. Sedan denna
avkylts och genom ur luft upptaget syre
oxiderats upp till salpetersyra, HN03, bindes
denna vid kalk. För att minska den erhållna
kalksalpeterns höga hygroskopicitet
(vattenupptagning), som försvårar dess förvaring
och spridning, smältes saltet, så att det efter
stelnandet och krossning bildar en torr,
grynig massa. Denna packas i tunnor, invändigt
klädda med papper, som skyddar saltet mot
fukt. Salpeterkärlen böra dock ej få stå öppna
eller förvaras på fuktig plats, och salpetern
bör ej blandas med andra, fuktiga
gödselmedel.
Denna vara innehåller inemot 80 % rent
salt, motsvarande 13 % kväve. En mindre
del av detta finnes i form av nitrit
(salpeter-syrligt salt), men denna tillgodogöres i så
liten mängd av växterna lika bra som nitratet.
Kalksalpeter verkar som chilesalpeter,
stundom t. o. m. något bättre på kalkfattig jord
och åstadkommer mindre än det senare
saltet jordens hopslamning. För betor, som
gynnas av det natronhaltiga saltet, torde det vara
något sämre.
Salpeterbakterier. Se Salpeter bildning.
Salpeterbildning, salpeterj äsning,
nitrifikation. Sedan långt tillbaka har
varit känt, att vid kvävehaltiga organiska
ämnens sönderdelning bildas salpeter.
Fordom bereddes detta salt genom hopläggning
av dylika ämnen tillsammans med aska och
6l—213320. Lantmannens uppslagsbok.
den småningom bildade salpeterns utlakning
och kristallisation (salpetersjudning). År 1878
visade Schloesing och Miintz, att s. förorsakas
av mikrober, och omkring 1890 lyckades
Winogradski renodla vid denna omsättning
verksamma bakterier.
Dylik salpeter bildning sker så, att den först
vid de organiska ämnenas ammoniakj äsning
(se Ammoniak: bildning) uppkomna
ammoniaken av vissa bakterier oxideras till nitrit
(salpetersyrligt salt), och detta senare av
andra bakterier till nitrat (salpetersyrat salt).
Nitritbakterierna, Nitrosomonas, äro
kocker, i ett visst stadium rörliga medelst
en cilie (svingtråd), nitratbakterie
r-n a, Nitrobacter, äro korta, orörliga stavar.
(Se Bakterier.) S. är en aerob jäsning, d. v. s.
den äger rum endast vid tillgång på luftsyre.
Salpeterbakterierna äro autotrofa (se
Bakterier), d. v. s. de hämta ej, som andra
kloro-fyllösa växter, för deras livsverksamhet nödig
energi från organiska ämnen utan erhålla
denna genom syresättningen av ammoniak och
Salpetersyrlighet. De fördraga ej närvaron
av lättlösliga organiska ämnen, men deras
livsverksamhet synes gynnas av mullämnen.
Nitrit jäsningen hämmas i början av
ammoniak, men sedan jäsningen väl kommit i gång,
fortgår den obehindrat.
Salpeterbakterier förekomma i allmänhet i
jord, som innehåller kvävehaltiga organiska
ämnen, vilka lämna dem material för deras
livsverksamhet, och luftsyre, som behöves
för nitrifikationen, samt förekomma vanligen
i större antal, ju mer dessa förutsättningar
förefinnas. I slutna mossrika barrskogar är
salpeterbildningen vanligen obetydlig men blir
livlig efter ljushuggning, bränning oQh
markberedning, vilken sistnämnda ökar
lufttillträdet till marken. I sura högmossar saknas
salpeter bakterier ofta, men efter jordens
bearbetning och kalkning blir s. vanligen livlig.
Denitrifikation. Även en motsatt
omsättning, salpeterförstöring eller
denitrifikation kan ske, genom vilken först
salpeter reduceras av vissa bakterier till nitrit
och sedan detta salt till fritt kväve. Denna
omsättning sker vid brist på fritt syre, som tvingar
bakterierna att för sin andning förbruka
nitratens och nitritens syre.
För växternas näring har s. den
största betydelse. Växterna använda i stort
sett ej organiska ämnen som näring, och om än
ammoniakföreningar kunna tjäna vissa
växter till kvävenäring (se Ammoniak), så äro
dessa föreningar för andra växter mindre
användbara, under det att salpeter är begärlig
för alla växter och i allmänhet är den lättast
tillgodogör bara kvävenäringen. S. av organiskt
avfall från växtbeståndet eller tillförd gödsel
är därför ett villkor för jordens fruktbarhet.
Denna omsättning fortgår också alltjämt i
fruktbar jord, så snart dennas värmegrad är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
