Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skelettet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
Skinn. Se Hudar och skinn.
Skinnarbaggar äro skalbaggar av oval,
plattad form,- med i spetsen förtjockade
antenner och med fina längsgående asar å
täckvingarna. Larverna äro glänsande kolsvarta,
med platt buk, kullrig rygg och åt sidorna
skiv-formigt avtunnade leder, varigenom de något
erinra om gråsuggor. De äro ljusskygga och
mycket snabba. Arterna leva i regel av döda
djurkroppar, men en, den gulhåriga
skinnarbaggen, Oiceoptoma (Silpha)
Skinnarbaggar,
a fullbildad, b larver i naturlig storlek, c
förstorad larv, d puppa från ryggsidan och e
underifrån, f ägg förstorat och i naturlig storlek.
opaca L., lever av växtnäring. På våren göra
såväl den övervintrande skalbaggen som den
nya generationens larver stundom stor skada
på ett flertal växter, framför allt betor.
Bekämpas genom besprutning med arsenikhaltiga
vätskor, se Insektdödande medel. A. T—n.
fife Skinnbagge. Se Insekter, Bladloppor,
Bladlöss, Sköldlöss, Stinkflyn, Stritar.
Skjutgevär. Se Jaktgevär.
Skjutkraft. Se Frökontroll.
Skjutmask. Se Slakt.
Skjutsskyldighet, skjutsväsen. Se
Gäst-giveri.
Sklerotier kallas hårdnade svampbildningar,
som utgöra ett svampens vegetativa vilosta-
dium, och varifrån vanligen efter vilotidens
slut fruktkroppar utväxa. Se t. ex. Klöverröta,
Mjöldryga, Rotfruktsröta.
Sko. i. Hovbeslag, se d. o. 2.
Redskapsdel, som omgiver eller utgör en släpa för en
redskapets (maskinens) arbetande del, se t. ex.
Kvarn, Slåttermaskin, Tröskverk.
Skoffa, träskovel för skövling av spannmål
m. m. Se Skovel.
Skog. Utvecklingshistoria. Då
vid istidens slut landet åter blev tillgängligt
för växtlighet, invandrade söderifrån björk,
asp och tall, vilka spredo sig norrut, i den mån
isen avsmälte och klimatet mildrades. Senare
kommo från samma håll ek under
Litorinatiden och än senare vid nämnda tidsperiods
slut bok, vilka mer värmefordrande trädslag
dock kunde bilda skogar blott i landets
sydliga delar, eken norrut till Mälartrakterna och
boken i de sydvästra delarna av landet. (Se
Ek, Bok.) Samtidigt med att boken kom
söderifrån, invandrade granen från norr och öster
och har sedan spritt sig över hela den
skogbevuxna delen av landet, så att den för
närvarande saknas blott i en mindre del av
sydvästra Sverige.
På detta sätt hava de viktigaste
skogsträden kommit att spridas över landet, där de
på grund av klimatiska och
jordmånsförhållanden bilda olika växtsamhällen eller
skogstyper (se d. o.). Efter de förhärskande arterna
av skogsträd brukar man urskilja följande
skogsområden (regioner):
Bj örkregionen, där fjällbjörk,
blandad med asp och rönn, bildar den lågvuxna
skogsväxtligheten, vilken saknar annat
virkesvärde än till bränsle men skyddar
tillgränsande barrskog för de hårda fjäll vindarna.
Norra barrskogsregionen med
tall och gran som förhärskande skogsträd
samt asp och björk dels inblandade i
barrskogen, dels bildande egna, mindre bestånd. Av
dessa trädslag hava tall och gran även den
ojämförligt största ekonomiska betydelsen,
och björk större värde endast som bränsle
och slöjd virke intill tätare befolkade trakter.
Tall är övervägande på torr mark och bildar
ren tallskog huvudsakligen på forna brandfält.
Mest förekommer, särskilt i mellersta delen
av landet, tall-gran-blandskog, i vilken
granen på frisk och fuktig mark allt mer
undantränger den mer Ijusbehövande tallen. Detta
områdes södra del, Nederbotten, Dalarna och
norra Värmland, lämna det mesta och bästa
sågtimret.
Södra barrskogsregionen
räknas från ekens nordgräns (Vänern—Dalälven)
till bokskogens gräns och är till barrskogens
natur likt föregående, men därjämte finnas
ek, björk, asp, ask m. fl. lövträd allmänt
bildande lundar.
Bokregionen i södra och sydvästra
landet, där jämte tall och den invandrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
