Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyddsympning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av kärvar (neker, band). Långskylarna
uppsättas vanligen till obestämd längd, men
i södra Sverige brukades förr mest 24 (20) eller
12 (10) kärvar i skylen (hel- eller naivtra ve).
Kärvarna ställas med bandets knut inåt, för
att den må vara skyddad för väta. Denna s.
är den fortast utförda och minst
arbetskrävan-de samt lämnar säden mycket öppen för
uttorkning genom vind och sol men också för
regnets inträngande i kärvarna. Den användes
därför företrädesvis i slättbygder, där vinden
vanligen fort blåser bort vätan. Långskylarna
äro också mycket utsatta för att blåsa kull.
Dessa brister söker man stundom motverka
genom att luta kärvraderna mot en
hässjeställning (se Hässja) eller att vid skylens mitt
eller ändar sätta kärvarna i 4 rader — det
senare fördröjer dock torkningen. Räf set bör
uppläggas som tak på skylen genast vid
skyinin gen, medan halmen är så vek, att räf set
faller tätt intill kärvarna; härigenom beredes
ett visst skydd mot regn; omvända kärvar
hängda som betäckning över skylen giva än
bättre skydd men fördröja uttorkningen, i
synnerhet om regnet intränger i takkärvarnas
rotända. Stukor (iÖstergötland), rökar (i
Västergötland), bornholmska stackar
(i Danmark) kallar man små stackar på 60—
80 kärvar, vari de någorlunda torra kärvarna
i nämnda landsdelar stundom sammanställas
från de öppna långskylarna för att skyddas
för hotande regn. I dylika stackar, tätt
hopsatta och väl täckta genom en kuller av
kärvar och räfs, kan säden stå väl skyddad mot
väta, men torkar långsamt.
Hattskyl. Närkesskyl.
Trindskylar bildas av ett fåtal
kärvar, som upptill sammanhållas av ett om dem
lagt toppband. Små trindskylar av 3—9 band
utan betäckning användas i södra och
mellersta Sverige i synnerhet för råg och havre samt
fröklöver och gräsfrö. De äro bekväma att
inlassa men lämna föga skydd mot regn och
uttorka långsamt, om regnet inträngt. Därför
^~3 IOOI
täckas de ofta med räfs, men helst med en
hatt av en eller flera kärvar. Dylika hat t-’
s k y 1 a r gjordes förr i allmänhet så, att över
en fot av 8—12, vanligen 9, kärvar, upptill
sammanhållna av ett toppband, hängdes en
hatt, oftast bildad av en stor vid rotändan till
en spets sammanvirad kärve, men stundom av
en krängd hatt av en tätt under axändan
sammanbunden och därefter ut- och invänd
kärve. Då • dessa hattar kräva rätt mycket
arbete, användas numera oftare s. k.
släng-hattar 1. Närkeshattar, bestående
av 2 ovanpå skylen vid axändarna korslagda
kärvar, som äro bundna nära axändan och
med den nedhängande rotändan fastbundna
med skylens fotband genom ur dessa utvikta
och snodda lockar. Trindskylarna sättas
stundom vid bärgning av långhalmig säd kring
en stör, på vilken hatten trädes. Hattskylarna
skydda säden synnerligen väl, men torkningen
går i vackert väder långsammare än i otäckta.
Kräkning (sed. o.) 1. uppsättning på
krakstör användes i olika former i olika delar av
landet. I Norrland uppsattes vårsäd allmänt så,
att 4 kärvar sättas kring stören och
sammanhållas med ett toppband, och därovan trädas
på stören band i liggande ställning med axen
hängande mot söder. Skylens namn, snes, och
uppsättningens, snesning, förklaras därav,
att stören jämte de 4 fotkärvarna bör rymma
6 liggande kärvar eller tillsammans 10 = 1/2
snes. Stundom stödas de liggande banden av
en i stören inslagen spik eller ett påspikat eller
löst ställt stöd. I södra och mellersta Sverige,
särdeles i skogstrakter, sker kräkning på olika
sätt; halmens längd och de liggande kärvarnas
därav beroende förmåga att täcka är
bestämmande för fotkärvarnas antal, så att av
kort-halmig säd sättas vanligen 8—9 kärvar i foten
men av långhalmig, ss. råg, ända till 12, under
det att taket göres av vanligen 4 kärvar, som
i Smålands »röka r» vändas med axändarna
åt olika håll, den översta åt söder. I de
söder-manländska nittonbindningarna
sättas 12 kärvar i foten, 6 trädas på stören,
på vilken överst sättes en hattkärve. Krakad
säd torkar fort, särdeles då flertalet kärvar
äro skilda från den fuktiga marken, och regnet
avrinner lätt, så att egentligen blott den
översta kärven kan taga skada av ihållande regn.
Skytte. 1. Se Jakt.
2. Svampsjukdom på barr (det tyska
Schiit-te, av schiitten = ösa) yttrar sig däri, att
barren vissna, bliva bruna och i förtid
avfalla.
a. Tallskytte förorsakas av en till
ascomyceterna hörande svamp, Lophodermium
pinastri (Schrad.) Chev., och är utan tvivel den
farligaste sjukdomen för kulturer av tall, varav
såväl årsplantor som äldre plantor angripas. Hos
årsplantorna visar sig sjukdomen redan på
hösten däruti, att prim är barr en bliva brunfläckiga
med små mörka punkter eller streck, ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
