Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skördemaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo8
avsvalning och klyves efter större djur genom
sågning längs genom ryggraden. Svin, vilka
ej flås, skållas, sedan blodet avrunnit, i 60
—80 ° varmt vatten för att kunna renskrapas
från borst och smuts. Om vattnet är kallare,
lossnar ej borsten, om det är varmare, gulnar
svalen. Därefter upphänges kroppen och
öppnas.
Vid inälvornas uttagning lossas tarmen från
käxet, vilket går lätt utan kniv, medan
tarmarna äro varma, och allt fett bortplockas
noga från tarmarna. Därefter tager man reda
på räntan (inälvor, huvud och fötter).
Tarmarna frånskiljas, vändas, rengöras och
läggas i ljumt vatten, varefter tunntarmen
skrapas men tjocktarmen (fettskinnen) endast
skuras med salt och (om så finnes) snö.
Hj ärtslaget (strupar, lungor, hjärta
och mellangärde) samt huvud och fötter
liksom de rengjorda magarna läggas i vatten,
som ombytes, tills blod ej mer avgår. Lever
och lunga endast sköljas, då de skola
användas.
Styckning av det slaktade djuret sker
i vissa delar, olika för olika djurslag och även
något växlande på olika orter. För
Stockholms marknad är följande styckning vanlig:
Proc.
Kvalitet av slakt-
Nötkreatur: vikt
Hals .......... V 3.5
Bogstek och märgpipa (överarm) IV IO
Bringa (nedre del av bröstväggen) IV IO
Reven (rygg- och revbensstek): . 20
a. Tjocka reven (främre delen
under bogen)......IV
b. Tunna reven 1. högreven
(bakre delen)...... II
Slaksida eller kållapp (det nedre
tunna bukköttet) . ... V 3
Biffen (ryggsteken från sista
revbenet till höftbenet) styckas
sålunda: ......... I 6.5
Dubbelbiff, den bakre delen,
vars under ryggraden
sittande rena kött kallas filet . . I
Enkelbiff, den främre delen 1.
tunna fransyskan ... III
Rostbiff (ryggsteken å främre
delen av landen)....... II }
Fransyskan (ryggsteken å bakre
delen av landen)...... II 7
Oxsteken: utanlår.......III $.5
Innanlår,..........II 5-5
Rullad (bakre rand) .... II 3
Skänk och läggar...... V O
Kalv och får styckas vanligen i 3
delar:
1. Steken eller låret, kallas påkaiven
även kyl.
2. Sadel, mellanstycket från låret till
sista revbenet, utgörande ryggen och båda
sidorna; den övre hälften kallas njurstek.
3. B r i n g a, den främre delen från halsen
till sista revbenet; den övre delen kallas
kotlettraden, den nedre bogen.
Proc.
av
slakt-Svin: vikt
Skinka.............17.5
Kotlettrad eller fläskkarré. . II.5
Sidfläsk (nedanför kottl ettrad en) . . 20.0
Bog eller böste......... 8.0
Huvud............. 8.0
Läggar............. 2.5
Fötter.............. 1.5
69,0
Avfall:
Ister............... 3.0
Småfläsk............16.5
Späck............. . 8.0
Ben.............. . 3.5
31.0
Kött i
proc. av
Slaktvikten är i medeltal följande:
Nötkreatur:
Kl. 1. Yngre, feta kvigor, tjurar, oxar 52—55
> 2. Äldre, feta kor och oxar,
mindre feta kvigor och stutar . . 45—53
» 3. Mindre feta äldre djur ... 40—50
» 4. MagTa simpla djur..... 37—44
Därtill kommer talg I—IO kg. och hud 23—25
kg-
Fläsk
proc. av
Svin: lev- v-
Fullgödda späcksvin ....... —85
Unga, lättfeta späcksvin...... 75—8°
Unga, medelmått, feta ...... ^ 73—78
Magra..............JO—JJ
Undervisning i slakt. Kostnadsfria
slaktkurser ha sedan 1909 anordnats av
Svenska allmänna djurskyddsföreningen vid vissa
kommunala slakthus.
Slakteri. Slakthus. I och för export
av fläsk började under 1880-talet
svinslakterier anläggas i södra Sverige, först som
bolagsaffärer och från 1890-talet som
andelsföretag (se Andelsslakterier) eller kommunala
inrättningar.
De enskilda slakterierna hava
fortfarande huvudsakligen varit avsedda för
slakt av svin men hava, särdeles i mellersta
och norra Sverige, även slaktat övriga djurslag
och äro försedda med anordningar för att
tillgodogöra allt slakteriavfall och att handhava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
