Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strimsjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1050
S trim sju ka kallas en sjukdom på korn,
förorsakad av en parasitsvamp,
Helminthospo-riunt gramineum Rbh., som alldeles förstör
de angripna plantorna. S. visar sig därigenom,
att bladslidor och bladskivor å unga plantor
få gula strimmor mellan nerverna, vilka
strimmor småningom antaga brun färg. Slutligen
rispas bladen sönder, så att endast
bladnerverna återstå. Agnarna antaga liksom bladen
brun färg, och i axen utvecklas inga kärnor.
I de bruna strimmorna bildas sporer, vilka,
om de inkomma mellan inneragnarna
(blomfjällen) och fruktämnet å friska plantor, gro
därstädes och utbilda svampvävnad (mycelium)
i agnar och fruktämnen, varefter smittan
innebor i de sålunda angripna kornen.
På stubb efter angripna plantor träffas
stundom ett annat utvecklingsstadium,
sklero-t i e r, med sporhus (perithecier), som på våren
utbilda grobara sporer. Smittämnet kan sålunda
någon gång komma från stubben av
fjolårsplantor. Denna smitthärd torde emellertid
hava mindre betydelse.
S. uppträder svårast efter sådd i kall jord,
under det att sen sådd i varm jord motverkar
sjukdomen. Säkrast bekämpas den genom
betning. (Se Avsvampning.) Goda resultat
ha erhållits av varmvattenbetning, men
dennas utförande på fullt riktigt sätt är förenat
med svårigheter. Betning under i timme med
0.25 % lösning av det nya betningsmedlet
u s p u 1 u n (se d. o.) är bekvämare och har
givit lika god verkan. Än bättre resultat ha
erhållits av ett nyare betningsmedel,
germisan, som dock på grund av sin giftighet
icke kan förordas till allmänt bruk. E. H—g.
Stripfot. Se Mugg.
Stripning kallas den operation, varigenom
det i drittlar packade smöret befrias från
emballage, kontrollväges och undersökes med
hänsyn till den omsorg, med vilken det packats
och lagrats, samt emballaget därefter ånyo
Påsättes och iordningsställes. Stripningen
företages vanligen av smörexportören
omedelbart efter det han mottagit smöret.
L. Fr. R.
Stritar, Cicadidœ, äro ett slags
skinnbaggar, som vanligen ha långsträckt kropp,
korta, nästan omärkliga antenner, 2 par vingar,
av vilka de främre äro något läderartade. Alla
kunna hoppa. Hit hör spottstriten,
Philœnus spumarius L., mest bekant därför
att larverna gömma sig inom ett skum- eller
spottliknande hölje. De förekomma allmänt
på en stor mängd vanl. örtartade växter och
kunna genom sina sugningar framkalla
förkrympning eller annan missbildning på de
angripna växtdelarna. Om skummet avskölj es
med vatten och besprutning med
nikotinhal-tiga vätskor (se Insektdödande medel) äger rum,
dödas djuren. Hit höra också
dvärgstri-te n (se d. o.). A. T—n.
Strix. Se Ugglor.
Struktur. Se Jord. ♦
Strumpor. Se Färg: 2. a. Tecken.
Strupe. Se Andningsorgan,
Matsmältningsorgan.
Strupens sjukdomar förorsakas vanligen
av att främmande kroppar, ss. rotfrukter,
benbitar (hos hundar), stundom även spikar,
järntrådsbitar m. m., som särskilt
nötkreatur pläga sluka med fodret, satt sig fast,
varigenom fodrets passage m. 1. m.
fullständigt hindras. Symtomen visar sig i att
djuren sträcka fram huvudet, hosta, skaka
på huvudet och visa sig oroliga. Är
foderstrupen helt tilltäppt, såsom är vanligt, då
rotfrukter fastnat, flyter spotten ut ur munnen,
och foder, som djuren försöka förtära, hostas
åter upp. Behandlingen går ut på att avlägsna
den fastnade kroppen, vilket kan ske genom
munnen eller genom att den skjutes ned i
magen eller genom att utifrån öppna strupen.
Hos nötkreatur sitter den främmande kroppen
vanligen strax bakom svalget och kan då
avlägsnas genom att man, medan munnen hålles
öppen med en munstege, för in handen genom
svalget och söker fatta kroppen, under det att
en medhjälpare söker att med båda händer
utifrån skjuta den framåt. Lyckas ej detta,
kan man försöka att skjuta ned föremålet med
en s. k. strupsond, ett sätt som dock får
användas blott beträffande föremål, som ej äro
vassa eller skarpkantade. Hos hästen, där
föremålen vanligen fastna i strupens
bröstportion, är detta den enda behandling, som kan
ifrågakomma. Att genom operation öppna
foderstrupen för att uttaga den fastnade
kroppen kan göras, då den sitter i strupens
halsportion, men operationen är ej ofarlig och
fordrar noggrann kännedom om de anatomiska
förhållandena. Ofta glider den fastnade
kroppen efter en eller annan dag ned av sig själv,
vilket kan underlättas genom ingivning av
slemmiga ämnen, t. ex. linfröslem. Hos
nötkreatur samla sig, då foderstrupen är tilltäppt,
betydliga mängder gas i våmmen, vilka kunna
behöva avlägsnas, om det dröjer länge, innan
passagen blir fri. (Se Trumsjuka.) Hos
hundar och svin, där det fastnade föremålet ofta
är skarpa benbitar, använder man särskilda
instrument, svalgtänger och
svalgkorgar. E. N—m.
Strupgång. Se Huvud.
Struprand, undre kanten av halsen.
Stryknin, C2lH22N202, en ytterst giftig
alkaloid, som finnes hos arter av det i länder
med tropiskt klimat hemmahörande släktet
Strychnos. S. ingår i rävkakor, angosturabark
m. fl. från Strychnos-arter härrörande
giftiga droger. (Se Alkaloider.) S. användes för
förgiftning av bete, som utlägges för dödande
av rovdjur. S. och ämnen, som innehålla
detsamma, får enligt gällande giftstadga från
apotek utlämnas för detta ändamål endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
