Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io66
höva dia blott 6—8 veckor, kunna suggorna
bära 2 gånger årligen. Brunsten återkommer,
sedan grisarna a v vänj ts, och sedan var 3:e vecka
samt varar 3 dagar.
Då yttre tecken, svullnad av blygden och
juvret, visa, att grisning förestår, släppes
suggan in i en rymlig katte att där grisa. Allt efter
som grisarna födas, med omkring 10—15
minuters mellantid, böra de tagas undan och
släppas tillbaka till suggan, först då grisningen
är över. Även efterbörden bör genast tagas
bort, ty eljest plägar suggan äta upp den och
får sedan begär att äta upp även grisarna. En
fruktsam sugga bör få minst 8 grisar, men
antalet uppgår ofta till 12—13. Hon bör ej få
behålla flera än antalet av hennes spenar. De
återstående dödas vanligen, om de ej kunna
införlivas med en annan samtidigt född,
fåtalig kull. Vid 2—3 veckors ålder böra
grisarna få söt komjölk i en avdelning, dit de men
ej suggan kunna komma. (Se vidare Svinhus.)
Om grisar, som äro ömtåliga eller till följd
av moderns död ej kunna få dia, skola
uppfödas med komjölk, bör denna spädas med x/4
vatten, försatt med litet socker, och till en
början givas ur flaska med napp var annan
timme och småningom med längre mellantider,
men dylik uppfödning är mycket besvärlig
och giver ofta dåligt resultat. Galtgrisar, som
ej skola användas till avel, böra kastreras vid
3—4 veckors ålder. (Se Kastrering.) Grisarna
avvänjas vid 6—8 veckors ålder och böra i
förväg få tillskott av mjölk och mjöl. Då
könsdriften vaknar, vid omkring 4 månaders
ålder, böra könen skiljas åt. Från omkr. 1
kg. vikt vid födelsen böra friska grisar öka till
6—7 vid 1 månad, 15—20 vid 2, 40—50 vid
3 och 80—90 kg. vid 6—7 månaders ålder.
Allmänna åtgärder för
höjande avsvinaveln.
1. Statskonsulent i svinavel är anställd
sedan år 1903, lydande under
lantbruksstyrelsen. Han lämnar biträde och råd angående
vad till svinskötsel hör. Se Konsulent.
2. Premiering av avelssvin med understöd
av statsmedel. Se Svinpremiering.
3. Statsbidrag åt hushållningssällskap till
bildande och upprättande av
svinavelssta-tion (se d. o.).
4. Statsbidrag till hushållningssällskap för
bildande av svinavelsföreningar (se d. o.).
Se vidare art. Svinskötsel.
Svinavelsförening. För svinavelns höjande
genom anskaffande av avelsdjur av lämpliga
stammar och genom arbete för ändamålsenlig
svinskötsel har sedan 1900-talets början i
alla delar av landet bildats svinavelsföreningar,
vilka, sedan premieringarna 1911 förlagts till
dem, fått grundläggande betydelse för
landets svinavel. S., vars stadgar fastställts av
vederb. hush.sällskaps förvaltningsutskott, kan
erhålla understöd av staten och hush.sällskapet
(statsanslaget högst 50 kr. och högst lika myc-
ket som sällskapets) till föreningens
organisation samt rätt att deltaga i svinpremieringen
(se d. o.). Härför fordras: att s. består av minst
8 medlemmar med minst 20 inregistrerade
modersuggor och minst 1 fargalt för varje
börjat 50-tal suggor, samt att minst 75 proc.
av modersuggorna skola tillhöra brukare av
högst 50 ha. odlad jord och som ej i större
omfattning driva svinskötsel för tillgodogörande
av fabriksavfall. (K. k. 18/io 1911.)
Föreningarnas antal var år 1921 655 med
713 fargaltar och 23,081 suggor.
Dessa lokala föreningar äro i 12 län
sammanslutna i länsföreningar, vilka hava sitt
centrala föreningsband i Svenska
svin-avelsföreningen, bildad 1907.
Föreningen åtnjuter sedan 1908 statsunderstöd och
utger sedan 1910 en tidskrift, som utkommer
en gång i månaden och utdelas till anslutna
föreningars medlemmar.
Svinavelsstationer för tillhandahållande av
avelsdjur av lämpligt slag finnas inrättade i
flertalet län, år 1921 i 20 län 14 stationer för
lantras och 24 för stora, vita engelska rasen.
För bildande och upprätthållande av s.
erhåller hushållningssällskap bidrag av
statsmedel med högst hälften av det anslag
sällskapet själv beviljat, högst 250 kr. till vardera
av 2 stationer i länet, och med följande villkor:
a. besättningen skall förutom ungdjur bestå
av minst 1 galt och 5 modersuggor, alla friska,
snabb vuxna och av ens artad typ, inrymda i
lämpliga svinhus;
b. alla avelsdjuren, som nått därför
erforderlig ålder, skola kunna införas i
riksstam-boken över avelssvin;
c. innehavaren skall ställa sig av
Lantbruksstyrelsen lämnade föreskrifter om
stationen till efterrättelse, föra kontrollräkenskaper
samt på anf ordran lämna grisar till försök
för utrönande av stammens
gödningsegenskaper. (K. k. 19/io I911 ocn 16/s I9I7-)
Svinfoder, Se Kli: Kornkli.
Svingel, Festuca, grässläkte, utmärkt av
en spetsig m. 1. m. i-sidig vippa av
flerblommiga, jämnbreda småax, vars yttre blomfjäll
äro borstspetsiga. Följande arter förekomma
allmänt och höra till de bättre fodergräsen.
Ängs-s., F. elatiov L. 1. F. pratensis Huds.,
är ett flerårigt gräs med glänsande glatta blad,
svagt ensidig vippa med jämnbreda, vanligen
borstlösa småax. Frukterna (»fröna») äro lika
engelska rajgräsets, skilda blott genom
längre och smalare basalstjälk; de väga
omkr. 2 g. pr. 1,000. Växer allmänt på ängar och
annan, ej torr mark och är ett gott fodergräs,
som användes för insådd i fleråriga vallar. Det
giver vanligen rätt god skörd första
skördeåret av blombärande strån; därefter avtager
oftast avkastningen, men en rikare utveckling
av sterila skott vidtager, vilka från 3:e året
och flera år framåt åter giva högre skörd. Tål
väl vid betning. Fröodling förekommer föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
