Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegläggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098
viss tidrymd, t. ex. 10 år, av skillnaden
mellan trädets kubikmassa vid slutet och vid
början av perioden. Under förutsättning, att
trädstammens form icke förändrats under
perioden, kan man utgående från trädet vid
periodens slut undersöka dess höjd såväl som dess
diameter för 10 år sedan. Höjden erhålles
genom att draga från 10 toppskotts längd,
diametern genom att avdraga de sista 10
årsringarnas dubbla bredd. Årsringarna
mätas med en t ill väx t borr (se d. o.).
Genom att kubera trädet vid periodens början
och slut med hjälp av Tor Jonsons tabell (se
Skogstaxation) får man reda på tillväxten,
som är lika med skillnaden mellan dessa båda
värden.
På alldeles samma sätt kan ett helt bestånds
t. beräknas: man tar reda på dess kubikmassa
vid början och vid slutet av perioden, och
tillväxten är skillnaden. Kubikmassetillväxten
pr. hektar i skogen är olika allt efter åldern och
markens produktionsförmåga eller bonitet
(se d. o.). Räknas tillväxten i procent,
kommer man till mera regelbundna förhållanden, i
det att boniteten mycket litet inverkar på
den procentuella tillväxten, som inom en viss
trakt blir beroende endast av trädslag, ålder
och behandling. Vid samma ålder på skogen
plägar tillväxtprocenten för gran vara högre
än för tall i normala bestånd.
Värdetillväxt. Om man jämför ett
normalt bestånds värde vid 50 års ålder med
värdet av samma bestånd 10 år senare, så har
det 60-åriga beståndet högre värde, först och
främst på grund av 10 års kubikmassetillväxt,
men även genom att det 60-åriga beståndet
har bättre kvalitet (grövre dimensioner, större
längder, större kvistrenhet), varför värdet
pr m3 är högre, vilket betecknas med
kvalitetstillväxt. Det kan också inträffa,
att marknadsläget har förskjutit sig under
de 10 åren, så att till följd av inträdd
virkesknapphet även samma dimensioner, som det
50-åriga beståndet innehöll, äro mer värda än
10 år tidigare. Denna höjning av själva
prisskalan kallas dvrhetstillväxt.
S. P.
Tillväxtborr användes för att bestämma
träds ålder och tillväxt. Borren är så
konstruerad, att spånet blir helt, och genom en med
hullingar försedd särskild utdragare tager man
fram det cylinderformiga spånet ur borren,
medan instrumentet sitter kvar i trädet. Man
borrar ett hål i riktning mot trädets märg. och
på det utdragna spånet kan man räkna
årsringarnas antal från tiden för borrningen och
tillbaka samt sålunda få reda på trädets ålder.
Borrningen sker vanligen vid brösthöjd, varvid
man måste till de räknade årsringarnas antal
1 ägga 5—15, motsvarande de år, som åtgått,
t ills trädet uppvuxit till brösthöjd. Tillväxten
mätes vanligen i 1 o-års perioder. Härvid räknar
man av de 10 yttersta årsringarna och mäter
deras sammanlagda bredd. Trädets
diameterökning under de 10 åren är tydligen lika med
dubbelt denna bredd. Diametern för 10 år
sedan finnes genom att avdraga denna ökning
från den nuvarande diametern. Härav
beräknas den procentuella grundytetillväxten, som
ligger till grund för beräkning av
kubikmassetillväxten enligt Jonsons tabell. Se
Skogstaxering. S. P.
Til ta. Se Plöjning.
Timjan, Thymus, ett släkte av de
läppblommiga växternas familj, Labiatce 1.
Verti-cillatœ. Lågvuxna örter med 2-läppigt foder
och krona, dofta starkt av flyktig olja.
B a c k-t., Th. serpyllum L., är en
mångårig ört med små, rödvioletta blommor, som
växer allmänt på solig, torr och mager mark,
där den bildar sammanhängande mattor. Ätes
gärna av fåren. Blommorna lämna bien
honung. På grund av halten av flyktig olja,
Oleum Serpylli, finna de blommande grenarna
användning som medicinalväxt och till
beredning av the.
Trädgård s-t., Th. vulgaris L., växer
upprätt, 20 cm. hög, har avlånga, spetsiga
blad och ljusröda blommor. Växer vild i s.
Europa och har av gammalt odlats i
trädgårdar ss. kryddört och som medicinalväxt och
för beredning av timjanolja, Oleum Thymi.
Går bäst till på grus- och sandblandad mylla
på solig växtplats. Fröet sås i södra Sverige
tidigt på våren i rader med 20 cm. avstånd och
plantorna gallras till 10 cm. avstånd. I
mellersta Sverige måste plantor uppdragas i bänk
och utplanteras vid sommarens början. De
blommande grenarna avskäras och torkas på
skuggig plats.
Timmer eller sågtimmer, rundvirke,
vanligen av tall eller gran, med en längd av
omkring 13 (sällan 10) —26 engelska fot (3.9—■
7.8 m.) och med en toppdiameter inom bark av
5 engelska tum (12.5 cm.) och däröver, avsett
att genom sågning förädlas till plank, battens,
bräder eller annan sågad vara. Jfr. Virke,
Virkes drivning, Virkesinmätning, Sågning.
M. J. Dft.
Timmerdoning, Se Slädar.
Timmerdrivning. Se Virkes drivning.
Timmerhake. Se Virkesdrivning.
Timmervälta. Se Välta.
Timotej, ängskamp e, Phleum pratense
L., ett flerårigt gräs, utmärkt av en
sammansatt, cylindrisk axvippa, som till skillnad
från den snarlika ängskavlens kännes sträv
av de tvärhuggna axfjällens hårda borst.
Frukterna (»fröet») äro omgivna av det
silvervita blomfjället, som dock lätt lossnar, varför
t.-frö, särdeles det hårt mogna, delvis blir
»skalat». Fröet väger ungefär 0.4 g. pr. 1,000
korn och omkring 60 kg. pr. hi.
Växer vilt i hela landet men odlades föga i
Sverige, förr än uppmärksamheten fästes på
det från utlandet, varför dess gamla svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
