Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegläggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io99
namn, ängskampe, kommit att undanträngas
av det utländska timotej, efter en amerikansk
odlare, Timothew Hanson.
T. odlas över hela landet som det enda eller
huvudsakliga gräset jämte klöver i
slåttervallar. Denna dess framstående ställning i
odlingen förklaras av dess begärlighet som
foder, stora härdighet, lämplighet för alla
jord-måner utom torr sand, rika avkastning som
slåttergräs, samtidiga blomning med rödklöver
i början av juli samt dess rika frösättning och
därpå beroende jämn och billig tillgång på
frö av hög grobarhet, 95—100 %. Mot t. kan
anmärkas, att dess rot bildning, en lökformigt
uppsvälld rotstock med svaga, grunda rötter,
gör gräset ömtåligt för torka. Det uppryc-.
kes också lätt vid betning och utbreder sig
icke genom rot- eller sidoskott, varför det
giver obetydlig och sen återväxt. T. förtjänar
framför andra gräs att användas i 2—4-åriga
vallar men bör i mångåriga slåtter- och
betesvallar till stor del ersättas av andra för dessa
lämpligare arter. Förädling av t. för
frambringande av mer bladrika och givande sorter
år börjad.
T. lämnar vid sådd på eftersommaren vid
höstsädessådden väl övervintrande plantor
men sås dock mest på våren även vid insådd
i höstsäd. Fröet gror lätt och hastigt och är
således mindre i behov av myllning, som
lämpligen gives blott genom en ringvältning.
Utsädet är mest av inhemsk odling, men infört
frö förekommer också. Det amerikanska är
småkornigt, har hög kornvikt och lämnar
bladfattiga plantor. Fröet är mycket förorenat av
ogräsfrö (baldersbrå, åkerkullor, prästkragar,
rölleka, styvmorsviol, brunört m. fl.).
Utsädesmängden, beräknad för enbär sådd, bör
vara I2:—20 kg. pr ha. Vid radsådd för
fröskörd med 40 cm. radavstånd behöves blott
10 kg. pr ha. Frö skördas huvudsakligen av
insådda blandvallar, helst sedan klövern till
stor del gått ut; medelskörd kan beräknas till
300—500 kg. pr ha. (Om förbrukning, in- och
uttörsel samt odling av timotej frö, se
Fröodling.) T. skadas av timotej fluga, timotej
vecklare och kolvsjuka.
Timotejfluga tillhör 2 arter Amaurosoma
(Cleigastra) armillata Zett. och †lavipes Fall,,
båda små, oansenliga flugor, som lägga ägg
på våren på timotej plantornas översta blad.
Larverna intränga till det i bladslidan inne-,
slutna axet, som de avgnaga längs ena sidan
eller runt om. Då axet framskjuter, äro
larverna fullvuxna och begiva sig ned i marken, där
de förpuppas. Gör stor skada för
fröodlingen. A. T—n.
Timotej vecklare, Tortrix p aleana Hb., en
liten fjäril med enfärgat halmgula framvingar.
Larven, 15 mm. lång, svart med talrika, små,
vita vårtprickar, lever på många grässlag och
hopspinner av gräsbladen ett rörformigt bo,
vari han uppehåller sig i vila och förpuppas.
Då han någon gång uppträder massvis på
gräsvallar, kan han göra avsevärd skada
genom sitt gnag och genom att hopväva blad,
vippor och ax. A. T—n.
Timring. Se Hopfogning av virke, Yägg.
Tina. Se Fiskeredskap.
Tinca. Se Sutare.
Tinea. Se Kornmal.
Tinning. Se Huvud.
Tionde, en skatt, som förekommit hos
flertalet folk och som i Sverige under den
katolska tiden utgick till kyrkans och
prästerskapets underhåll från jordbruket av de
viktigaste av jordens alster, av kreatur
(»kvicktionde») samt av fiskets och jaktens byte. Vid
reformationen fick prästen bibehålla den
tredjedel (»tertialtionde»), han i regel åtnjutit,
under det att det övriga indrogs till kronan
(»krontionde») och småningom sammanfördes med
grundskatten, vilken numera avskrivits. Även
prästtiondet har förvandlats till en fast
avgift och indrages, i den mån ny lönereglering
blir gällande, till statsverket och avskrives.
Tipulidæ. Se Harkrankar.
Tistel, gemensamt namn för flera släkten
av de korgblomstriga växternas familj,
Com-positœ, utmärkta för taggiga blad och stjälkar.
Av betydelse för jordbruket i Sverige äro blott
arter av släktena Cirsium och Carduus, det
förra med fjäderlikt greniga, det senare med
hårlika fruktfjun. Till följd av sin taggiga
beskaffenhet obehagliga ogräs äro den på åkrar
och tomter växande krustisteln,
Carduus crispus L., samt den vid vägkanter
vanliga vägtisteln, Cirsium lanceolatum
Scop., . och framför allt åkertisteln,
Cirsium arvense Scop. Den sistnämnda är
en mångårig, skildkönad ört med violetta
blomkorgar, hanståndens runda och hon-
Timotej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
