Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1114
klädnad men svart nacke och hals samt röd
hjässa, vingar med yviga armtäckfjädrar,
kort men yvig stjärt, långa ben, baktån högre
än framtårna. Häckar i hela landet på ödsliga
myrar och lägger i en båle på en tuva 2
gråbrunfläckiga ägg. T. är en flyttfågel, lätt
igenkännlig under flyttningsflykten, som sker i
snöplogform. Lever av växtämnen och större
insekter och är således uteslutande nyttig.
Tranbär, t r ä n j on, Oxy eocens palustris
Pers., en till lingon växt ernås familj,
Vaccinia-ceœ, hörande, späd, krypande, örtlik buske, med
små, äggrunda, under askgrå blad, lutande,
röda, långskaftade blommor från grenspetsarna
samt stora, röda, mycket sura bär. T. växer
allmänt på vitmossar. Bären mogna sent,
bliva ätbara först sedan de frusit och samlas
bäst på våren; de kunna användas som lingon,
men äro surare; de ätas med begärlighet av
trastar, orrar m. fl. fåglar.
Transformator. Se Induktionsström.
Traitsmission betecknar i allmänhet
överföring av kraft eller rörelse och de maskindelar
eller ledningar, genom vilka överföringen sker,
men användes särskilt för överföringen av kraft
från en motor till en från densamma skild
arbetsmaskin.
En roterande rörelses överföring från en
axel till en annan utan ändring i rörelsens
riktning eller hastighet sker genom koppling
(se d. o.),v men om ändring i något av dessa
avseenden sker, genom växel (se d. o.).
Om åter rörelsen förvandlas från roterande
till fram- och återgående eller tvärt om, sker
t. genom vev med vevstake eller
excenter och excenterstång (se
Vev).
Transparente blanche. Se Äpple.
Transpiration. 1. Växterna använda blott
en mindre del av det med rötterna upptagna
vattnet som näring och cellsaft, under det att
det överflödiga avdunstar, huvudsakligen
genom de andhål, klyvöppningar, som
finnas i synnerhet på bladens undersida, men
till mindre del även genom överhuden. Denna
utdunstning, transpiration, beror till
sin omfattning på följande:
1. Bladytans storlek och skyddsanordningar
mot avdunstningen. Växter, som förekomma
på fuktig mark, där stor vattentillgång finnes,
och på skuggig växtplats, där de äro skyddade
för stark solhetta, hava vanligen breda blad
med tunn ytterhud, vilket gynnar en stark t.
På torra växtplatser äro växterna däremot
ofta skyddade för stark avdunstning genom
smala eller t. o. m. borstliknande blad (t. ex.
fårsvingel, stagg, barr), eller genom att
bladytan är täckt av hår eller ett vax- eller
hartsöverdrag (ex. ljung), som hämmar
avdunstningen, somliga (t. ex. fetknopp, taklök,
kaktus m. fl.) genom att cellsaften är rik på
slemmiga ämnen, som kvarhålla fuktigheten. Av
samma växtart finnas varieteter, som i detta
avseende äro olika varandra och därför olika
lämpliga för sådana förhållanden, där en stark
transpiration kan skada. Sålunda äro
smalbladiga sädessorter (t. ex, guldregnhavre) mer
än bredbladiga lämpliga för torr jord, och
brodden av smalbladiga höstsädessorter står
bättre än av bredbladiga mot uttorkande blåst
på barmark.
2. Yttre förhållanden. Högre
värmegrad och solbelysning, som föranleder
klyvöppningarnas öppnande, samt torr luft och
blåst öka avdunstningen. Vattenbrist i
jorden inskränker växtens vattenupptagning och
därmed även dess transpiration, men
skyddar ej växten för uttorkning och vissnande.
Däremot är den vanliga uppfattningen ej
grundad, att styrkan av växternas t. beror av
deras behov av vatten och näringslösningens
(markvätskans) koncentration, och att
sålunda en rik näringstillgång i jorden minskar
växternas vattenförbrukning och gör dem
mindre känsliga för torka. Den r e 1 a t i va
transpirationen eller den mängd
vatten, som växten förbrukar i förhållande till
mängden bildad organisk substans, är därför
intet säkert uttryck för växtens
vattenbehov. Den relativa transpirationen plägar
för sädesslagen växla mellan 300 och 500 men
kan nedgå till 200 och stiga till 700 och kan
i medeltal för en sädesåker uppskattas till
1,500 m3 pr. ha. = 150 mm. nederbörd. Att
den ofta är större på lätt jord än på en styv,
kan bero därpå, att den kapillära
vattenledningen är hastigare i den förra jorden med dess
ej alltför små kapillärer, samt därpå att den
oftast är näringsfattigare och bildningen av
organisk substans (tillväxten) mindre. Om en
riklig näringstillgång tvärtom nedsätter den
relativa transpirationen, förklaras det av den
starkare tillväxten, och om gödslingen synes
göra växterna mer motståndskraftiga mot
torka, så beror det ej på minskat vattenbehov,
utan därav att den djupare och rikare
rotbildning, som gödslingen framkallar, giver
växten större förmåga att tillgodogöra sig
fuktigheten i jorden.
Transportanordningar inom byggnader och
i maskiner användas vid lantbruket av olika
slag. De vanligaste äro:
Transportskruvar eller
snäckor bestå av skruvformigt vridna plåtar,
sammanfogade och fästa på en axel och roterande
i en ränna, varvid i rännan liggande gods
flyttas framåt; användas för fortskaffande av
finfördelat gods, ss. spannmål (ex. i magasin,
i körnaren i tröskverk), sågspån m. m.
Transportband utgör ett brett band
eller en rem utan ända, vars övre bärande part
uppbäres av rullar, helst formade så, att
bandets mitt är något fördjupad, så att
transportgodset kvarligger. Vid bandets ändar löper
bandet över 2 större rullar, en drivrulle, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
