Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii30
och reagerande avdelningarna undvikes, och
kalvarna uppfödas med pastöriserad mjölk
eller mjölk från friska kor.
Statsåtgärder. Tuberkulin
tillhandahålles kostnadsfritt genom
Lantbruksstyrelsen, och enligt K. kung. 25/2 1919 äger varje
djurägare rätt till kostnadsfri undersökning
av sin ladugårdsbesättning under villkor, att
första undersökningen avser antingen hela
besättningen eller ock blott samtliga ungdjur,
och att för erhållande av förnyad undersökning
iakttages, att omedelbart efter den första
undersökningen de friska och de reagerande
djuren på betryggande sätt åtskiljas, ladugården
desinfekteras och kalvarna uppfödas med
pastöriserad mjölk. Dessutom kan en gång
årligen erhållas en partiell undersökning,
avseende förut ej undersökta kalvar eller
nyinköpta djur, som ännu ej införlivats med
besättningen, under villkor att verksamma
åtgärder till sjukdomens bekämpande
underhållas och besättningen huvudsakligen
rekryteras genom eget pålägg. För bemödanden
till tuberkulosens bekämpande utdelas
belöningar intill 300 kr. (K. kung. 20/i2 1912.)
Sedan 1912 är en statskonsulent anställd
för att kostnadsfritt lämna djurägare råd och
anvisningar; hans biträde rekvireras hos
Lantbruksstyrelsen. Djur, som är behäftat
med juvertuberkulos, skall mot ersättning
av allmänna medel nedslaktas. Det
tillkommer därför djurägare, som misstänker denna
sjukdom, att till statens
veterinärbakteriologiska anstalt för undersökning insända ett
prov (1/2—1 1.) på mjölk från den angripna
juverdelen (K. kung. x/5 1903).
En särskild metod vid bekämpande av t.
är den av prof. Ostertag anvisade, enligt
vilken man tager reda på och utgallrar de egentliga
smittospridarna. Djuren underkastas noggrann
klinisk undersökning 1—2 ggr. årligen, varvid
upphostnings- och mjölkprov mikroskopiskt
undersökas på tuberkelbaciller och ympning
på marsvin göres, och med ledning därav
utgallras snarast möjligt alla djur med öppen
tuberkulos. Genom undersökning av kalvarna
med tuberkulin och påläggning blott av de
reaktionsfria, vilka sedan uppfödas särskilt
i från den övriga besättningen väl isolerat
hus, söker man skaffa sig en reaktionsfri stam.
Djur som införas sjöledes till riket skola i
karantänsanstalt undersökas med
tuberkulin, såvida ej genom intyg av svensk veterinär
eller statskonsulent i boskaps- eller
mejeriskötsel styrkts, att djuren omedelbart före
utförseln undersökts och befunnits
reaktionsfria. (K. kung. Vi2 1898.)
Hos svin förekommer t. i vissa
trakter ganska allmänt, i synnerhet där djuren
utfodras huvudsakligen rried mejeriavfall,
vilket därför alltid bör kokas eller pastöriseras
före utfodringen. E. N—m.
Tuggning. Se Matsmältning.
Tulipa. Se Tulpan.
Tulpan, Tulipa, ett släkte av liljefamiljen,
Liliaceœ, utmärkt genom en av en brun hinna
omgiven lök, upprätt, fåbladig stjälk, i sin spets
bärande en stor blomma med 6 lysande
kalkblad utan honung. De odlade tulpanerna
hava i en mängd olika former med enkla och
dubbla blommor utbildats av den högvuxna
trädgårdstulpanen T. gesneriana L., som
härstammar från Asien och på 1500-talet infördes
till Europa, samt den låga, välluktande T.
suaveolens Roth från Medelhavstrakterna. De
bruka delas i flera grupper, ss. av
trädgårdstulpaner: flamländska med vit grundfärg och
teckningar i olika färger, de sena och
enfärgade Darwin-t., bizarder med gul grundfärg och
mörkare teckningar och papegoj-t. med
fransade blomblad; samt av de välluktande
tulpanerna: lågvuxna, tidiga sorter, mest använda
för drivning. T. är mycket lättodlad och går
bäst i bördig, lucker, sandblandad jord.
Lökarna utplanteras helst tidigt på hösten. De
uthärda väl vinterkölden och kunna således
år efter år kvarstå på samma plats, men anses
för att nå sin fulla skönhet böra upptagas,
sedan bladen gulnat, och förvaras torrt, samt
åter utplanteras i ny jord. De förökas genom
sidolökar, vilkas bildning befordras genom
tidig avskärning av blommorna.
Tumlett. Se Duva.
Tumning. Se Virkesdrivning.
Tunga. Se Matsmältningsorganen.
Tungört. Se Rast.
Tunna. Tunnland. Se Mått.
Tuppkam, Celosia, ett till fam. Amarantaceœ
hörande asiatiskt släkte av örter, som odlas för
sina lysande blomställningars skull. En sådan är
C. cristata IL., som har lysande röda
tuppkamlika blomställningar. Även former med
pyra-midformiga, greniga, röda eller gula
blomställningar finnas. En annan art, C. ar gentea L.,
har pärlemovit eller svagt rödlett
blomställning. Plantor uppdragas under glas och drivas
genom gödselvattning till frodig utveckling
samt utplanteras först då kammarna äro
utvecklade.
Tuppspatt är en åkomma (icke spatt), som
består däri, att hästen vid steget nästan
krampaktigt rycker upp bakbenen, med stark
böjning av såväl knä som hasled. Detta
egendomliga rörelsefel beror antagligen på en
skrump-ning av den s. k. främre skankfascian och
se-nan till fotens korta sträckmuskel; en normal
rörelse har nämligen i vissa fall kunnat
återställas genom avskärning av nämnda sena och
fascia. E. N—m.
Turbinmejeri kallade ing. John Risberg
en av honom gjord sammanställning av de till
ett separator mejeri hörande maskinerna till
ett sammanhängande aggregat. Hans t.,
tillverkat av a. b. Baltic, bestod av ångpanna
och av ångan från denna driven
turbinsepara-tor, regenerativpastör och pumpar samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
