- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1131

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuggning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii3i

drivanordning för kärnan, allt sammanbyggt
på ett stativ av järn. Sedermera har en
liknande sammanställning av mejerimaskiner
gjorts av Aktiebol. Separator under namn av
Alf a-Laval turbinmejeri, vars ingående,
maskiner dock äro fristående från varandra.
Genom en dylik sammanställning vinnes en stor
besparing i utrymme, förenklad montering
samt minskning i bränsle; då maskineriet
arbetar automatiskt, kräves även mindre
personal. Dylika mejeriaggregat passa därför
vid mindre mejerier. Meddel. n:o 31 och 59
fr. Maskin- och Redskapsprovn. anstalt erna.

Turdus. Se Trast.

Turnips, engelskt ord för rovor.

Tusenbröder. Se Abborre.

Tusenfotingar, Myriapoda, göra ibland
skada på rötter av örtartade växter eller på
större frön, ärter, bönor m. m. genom att
gnaga sönder hjärtbladen. De skadliga
arterna äro alla »dubbelfotingar», d. v. s. hava 2
par fötter på varje kroppsled. Särskilt viktig
är den lilla fläckiga t., Blanjulus
guttula-tus Gerv., 10—18 mm., blekgul med små röda
sidofläckar. Medels med arsenik förgiftade
potatisbitar kan man förgöra dem i
trädgårdslanden. Stark kalkning av jorden anses även
vara till en viss nytta. A. T—n.

Tusensköna, Bellis perennis L., en liten
mångårig, korgblomstrig ört, fam. Compositœ,
med omvänt äggrunda blad och bladlösa
stänglar, uppbärande en blomkorg med vita
eller rödletta strålblommor och gula
diskblommor. Den odlade formen har oftast fyllda
blommor, d. v. s. endast strålblommor. Växer
i gräsmarker, i synnerhet på något fuktiga
ställen, i Skåne och på Öland och Gottland
och odlas mycket allmänt som kantväxt på
rabatter. Går bäst på fet, något fuktig jord
och bör under vintern helst skyddas med
granristäcke. Förökas lätt genom delning, varvid
de nya plantorna böra utsättas i juli—augusti
för att hinna röta sig till vintern. Även brukas
sådd av frö, som erhålles av halvfyllda
blomkorgar (de helt fyllda lämna ej frö, emedan
de ej innehålla några pistiller). Av plantorna
utväljas sedan de mest fyllda.

Tussilago. Se Hästhpv.

Tuvbildning, som uppstår genom att
talrika skott utväxa från roten, är ogynnsam
i ängar och vallar, därigenom att dessa
bliva ojämna och besvärliga att slå. T.
förekommer i synnerhet hos på sank mark
växande gräs och halvgräs, vilka äro grova
och mindervärdiga som foder, under det att
de vekare och som foder begärliga arterna
undertryckas. Men även på torrare mark
växande gräsarter, t. ex. tuvtåtel, hundäxing
och knylhavre, hava benägenhet för t. Denna
motverkas genom tidig avbetning och slåtter
och även i viss mån genom att gräset avslås
tätt vid marken, varigenom de mellan tuvorna
växande finare gräsen få ökad belysning, som

gynnar deras tillväxt. Tuviga betesmarker
på fuktig jord återställas till bättre skick genom
att tuvorna på våren rothuggas med flåhacka
eller avskäras med tuvkniv (se d. o.) och
bortföras, varefter frö av bättre gräs insås och
myllas genom harvning med ängsharv och
vältning.

Tuvkniv eller tuvskärare är ett
för avskärning av tuvor avsett redskap,
bestående av två i spetsig vinkel med varandra
förenade skär, anbragta i en enkel harvram.

Tvestjärtar, For†icula, insekter av
rätvingarnas klass, utmärkta genom långsträckt
plattad form, korta täckvingar samt en tång
i bakkroppens spets. De leva av frukter och
andra saftiga växtdelar, men även av
smådjur, ss. bladlöss. De göra sålunda både skada
och nytta, men antagligen ingendera av någon
avsevärd betydelse. Folktron, att t. kryper in
i öronen på folk, vilket föranlett den vanliga
tvestjärtens namn örontvist och F.
auri-cularia L., har säkerligen ej mer skäl för sig
än beträffande andra ljusskygga små kryp.

Tvesäde, två stråsädesgrödor å rad,
ansågs förr mer än tillbörligt utsuga jorden och
förbjöds därför stundom i arrendekontrakt.
Denna uppfattning är naturligtvis ogrundad,
om tillräcklig gödsling tillföres jorden.

Tvilling. Enligt gammal erfarenhet blir
kvigkalv, vilken fötts som tvilling med
tjurkalv, oftast ofruktsam. Kvigan blir vanligen
grovt byggd, tjurliknande, visar icke brunst
och har förkrympta äggstockar.
Han-tvillingen säges däremot i regel bliva normalt
avelsduglig.

Tvåkorn. Se Vete.

Tvål utgöres av natronsalter av fettsyror,
varjämte den innehåller vatten samt olika
tillsatser, ss. parfymer och färger, samt stundom
s. k. fyllnadsämnen, vilka utgöras av till större
delen onyttiga inblandningar eller
förfalskningsmedel. Jfr Såpa, Rengöring.

Tvåskiftesbruk. Se Växelbruk.

Tvåvingar, Diptera, se Insekter. ’ En av
de allra största insektgrupperna. Omfattar
två huvudgrupper: myggor och flugor,
de förra med trådformiga, mångledade
antenner, de senare med vanligen 3-ledade, ytterst
korta sådana. Myggorna äro i allmänhet
mycket spensligt byggda, t. ex. stickmyggor
och harkrankar, men om flugorna påminnande,
klumpigt byggda former finnas även, t. ex.
knott (se d. o.). Harkrankar och
gall-myggor angripa kulturväxter. Bland de
övriga finnas många blodsugare
(bekämpningsmedel, se Myggor). Flugorna utgöra den
största gruppen. Hit höra talrika arter,
vilkas larver angripa odlade växter, men också
många som äga betydelse som smittspridare.
Dessutom finnas bland flugorna sådana, som
leva av rov eller parasitera i andra
insekter, varvid de kunna verksamt bidraga till
insekthärjningars stävjande. Åtskilliga arter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free