Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utsäde - Utsädesförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minstone till kvaliteten mindervärdig skörd.
Härtill kommer, att svagt utbildade kärnor
äro mer än normalt utbildade smittade med
sjukdomsfrön, ss. av snömögel, sot och
strim-sjuka (E. Henning, i Landtbruksakademiens
handlingar 1916). Likformighet i
kornstorlek bibringas u. genom sortering (se
Sädes-sorteringsmaskin) och bestämmes genom
sållanalys vid frökontrollen (se d. o.), vars
bestämning visserligen ej lämnar tillräcklig upplysning
om halten av de minsta kärnorna men god
ledning för bedömande av j ämnheten i kornstorlek.
Sortrenhet har med tillkomsten av
förädlade, med starkt utpräglade egenskaper
utrustade, för olika klimat- och
jordmånförhållanden och olika användning o. s. v.
lämpade sorter (linjer) av de olika växtslagen
vunnit allt mer beaktande. En mera betydande
inblandning av en tidig sort i en sen eller
omvänt av en för en viss jordmån eller ett visst
klimat passande i en för andra förhållanden
avsedd, av en mer snabbgroende sort i en
långsamt groende, i en bryggerikornvara o. s. v.
måste givetvis innebära ett nedsättande av
skördens värde. Sortrenhet kan i vissa fall
bestämmas på grund av yttre karaktärer hos
kärnan, så t. ex. hos korn (se d. o.). I andra fall
låter sig en dylik bestämning ej med säkerhet
göras på tröskad vara, ss. hos råg och vete,
rotfruktsslagen m. fl. I sådana fall bör
sortbestämningen göras på den växande grödan.
Fältbesiktning, insyning, dels för detta
ändamål, dels för att utröna, om och i vilken
grad grödan är angripen av växtsj ukdomar
eller behäftad med andra, skörden nedsättande
fel, utföres av Centralanstalten för
jordbruksförsök och av vissa av hushållningssällskapens
jordbrukskonsulenter, samt av Sveriges
utsädesförening för Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget och även rätt allmänt av andra
ledande utsädesaffärer för eget behov.
Härkomstens betydelse för
utsädesvärde, se Härkomst.
Äkthet betecknar, att utsäde är av angivet
slag. Förfalskning av
utsädes-varor, eller inblandning av mindervärdig
eller värdelös vara i en bättre för att därigenom
för densamma få den bättre varans pris,
förekommer stundom. För dylikt ändamål
användes t. ex. inblandning av låggroende varor av
samma sort, billigare fröslag i dyrare (ex.
humlelucern i svenskt rödklöverfrö, utländskt
frö i svenskt, engelskt rajgräs i ängssvingel
o. s. v.). Som förfalskning må även räknas att
giva en vara, vars yttre tyder på mindre god
beskaffenhet, utseendet av god vara, ss. då
spannmål svavlas för att giva den ljus färg,
då överårigt klöverfrö oljas för att återgiva det
glans, då turkestanskt lucernfrö borstas för
att avlägsna det för detsamma karakteristiska
gråa överdraget av jord och därigenom giva
det sken av europeiskt, o. s. v. J. N. W.
Utsädesförening. År 1886 stiftades
Sydsvenska föreningen för odling och förädling av
utsäde och utsträckte år 1887 sin verksamhet
till hela landet, i samband varmed namnet
ändrades till Allmänna svenska
utsädesföreningen. Är 1894 uppgick den år 1888 bildade
Mellersta Sveriges utsädesförening (med
huvudstation i Örebro) i den äldre föreningen,
som därvid antog namnet Sveriges
utsädesförening. Under föreningens
första tid bestod dess verksamhet i
anskaffning från utlandet och spridning av
framstående utländska sorter samt förberedande
arbete för förädlingsarbete vid föreningens
station å Svalöv, särskilt genom utarbetande
av metoder för utsädes bedömande och därför
lämpliga apparater, ss. klassifikator för
bestämmande av säds axtäthet, automatisk
axvåg och diafanoskop för undersökning av
sädes kärnans mjölighet och glasighet. På
grund av slitningar vid anstalten lämnade den
förste föreståndaren Th. Bruun de Neergaard
densamma och efterträddes av N. Hjalmar
Nilsson. Under dennes ledning blev nu
förädlingsarbetet den enda uppgiften, och för
spridningen av dettas produkter bildades Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget, som likasom
föreningen har sitt säte å Svalöv. Förädlingen
skedde till en början enligt den vid denna tid
allmänt använda metoden med metodiskt
massurval och utrensning av avvikande
former, men sedan denna metod visat sig icke
leda till målet, frambringande av konstanta,
enhetliga sorter, övergick man vid mitten av
1890-talet till den redan tidigare av Vilmorin
och Hållet använda metoden med avkomman
av en enda planta som utgångspunkt och
därefter följande renodling av den så framställda
eliten för flerårig prövning av dess konstans
och odlingsvärde. Man fann, att dessa stammar
av de sj älvbefruktande sädesslagen, till vilka
arbetet till en början inskränktes, i regel voro
konstanta till sina egenskaper, och efter denna
s.k. pedigreemetod framställdes under
följande året ett antal framstående sorter av
förut okänd sortrenhet. Ledd av den omkring
tiden för sekelskiftet framträdande mendelska
ärftlighetsteorien (se Ärftlighet) började
föreningens d. v. tjänsteman H. Nilsson-Enle att
framställa material för den följande renodlingen
genom korsning för att sålunda erhålla
fördelaktiga kombinationer av föräldrasorternas
ärftliga egenskaper, vilken metod sedan blivit den
huvudsakligen använda och krönts med
avgjord och stor framgång.
Förädlingsarbetet har vunnit mycket stort
erkännande så utom som inom landet, och
anstalten erhöll allt större anslag av allmänna
medel, varmed ock följde kontroll över
ekonomien från statens sida, så att anstalten å
Svalöv med till densamma hörande filialer i
olika landsdelar (år 1922 8 st.) numera kan
betraktas som en statsinstitution, förvaltad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
