Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyandotte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
?&
■J^-^l-tv’io^\.^C-^i^
IJ9I
\V/f(^MlMÊM
jjjTjV^
2~t–-\ff3H
l«i#|ffif.....
MMnuS
WÊÊÈÈ9M
1 Ln~t4 -i^arr^^^^^fflMU-4ii>feJl
Väderlekskartor (synoptiska kartor).
profeter uppstått, som till en tid ådragit sig
stor uppmärksamhet; så för närvarande tysken
Hinselmann, vars förutsägelser, som
grunda sig på månens ställning, vid av N.
Ekholm gjorda kontrolliakttagelser i södra
Sverige föga stämde med verkligheten. Det kan
dock ännu vara för tidigt att slutligt döma om
denna metod.
Den moderna meteorologien
(väderleksläran), som grundar sina
väderleksförutsägelser på fysikaliska lagar och på
sambandet mellan de företeelser, som bilda vädret,
inskränker sig till att förutsäga väderlekens
utveckling under ett eller några få dygn framåt.
Utgångspunkten är närmast sambandet
mellan vindriktningen och vädret. Av ålder är
känt, att nordlig vind medför kallt väder och
klar himmel, sydlig däremot värme, mulet
väder och nederbörd. Av än större betydelse
för nederbördsförhållandena är luftens rörelse
i vertikal led, vilken dock icke kan uppfattas
av oss och därför av allmänheten lämnas
obeaktad.
Luftens strömning i horisontell led, d. v. s.
vinden, framkallas av olikhet i lufttryck: är det
högt lufttryck på ett ställe och lägre ett stycke
därifrån, så måste luften på grund av sin
lättrörlighet strömma från stället med det högre
till stället med det lägre lufttrycket. Om
meteorologen känner, huru lufttrycket för tillfället
är fördelat över en större del av jordens yta
(för oss t. ex. över Europa), så kan han få en
föreställning om den på olika platser rådande
och (ss. nedan förklaras) närmast blivande
väderleken. Med telegrafens hjälp får man på
de meteorologiska centralanstalterna kännedom
om bl. a. barometerståndet vid ett och samma
klockslag på en massa orter inom det område,
som är av intresse för den ifrågavarande
anstalten. På en karta antecknas
barometertrycket på varje ställe, och om man med var*
andra förbinder alla orter, som ha samma
barometerstånd, får man kartan överdragen av
linjer för lika tryck, isobarer. I praktiken
uppdrager man isobarer för var femte mm. med
ledning av de vid de olika observationsorterna
inskrivna, samtidigt observerade
barometerstånden. Dessa isobar kartor äro de förnämsta
hjälpmedlen för förutsägelser av väderleken.
Men därjämte införas en hel del andra
uppgifter om vädret, som likaledes intelegraferas,
ss. barometerns stigande eller fallande under
de 3 senaste timmarna, molnigheten,
nederbörden, vindens riktning och styrka,
temperaturen, åska, dimma m. m. I de ovanstående
väderlekskartorna (syn optisk a
kartor) hava för kartans överskådlighets
skull uteslutits bl. a. alla siffror för luftens
tryck och temperatur vid de särskilda
observationsorterna, ävensom de linjer, som
sammanbinda orter med samma
lufttrycks-ändring under de 3 senaste timmarna
(isallobarer), vilka emellertid hava
mycket stor betydelse för väderleksförutsägelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
