- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
1193

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyandotte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

;ug3

• #j Q/£ d - o b !S e n». Varje eftermiddag under
maj^sept£mber telegraferas till en
telegrafstation inom vart och ett av de nämnda distrik*
ten en för detta avpassad förutsägelse, vilken
därifrån uttelefoneras, enligt ett överenskommet
formulär, till varje rikstelefonabonnent inom
distriktet, vilken prenumererat på dessa v.
Naturligtvis äro ej heller dessa förutsägelser
ofelbara, och särskilt bör märkas, att de för
sådana distrikt, som gränsa till ett
nederbördsområde, kunna angiva endast en större eller
mindre sannolikhet för nederbörd. —
»Jordobsens» förutsägelser kunna emellertid
komplettera de förutsägelser, som lantmannen sj älv
kan göra på grund av iakttagelser på himlens
och molnens utseende, vissa djurs beteende m.
m., iakttagelser, som han ingalunda bör
försumma, enär de kunna giva honom rätt
pålitliga anvisningar; de kunna här ej avhandlas, så
mycket mindre som de ofta hava endast lokal
betydelse. G. Tbg.

Väderslukning. Se Krubbitning.

Vädur, hydraulisk, kallas en apparat för
vattens uppdrivande till större höjd genom
själv ver kände stötar i tryckvatten. En v. består

Hydraulisk vädur.

av ett grövre tilloppsrör (fig. F), som i sin nedre
ända slutes av en ventil (V) och där bredvid
genom en med en ventil sluten öppning står i
förbindelse med en luftklocka (W), från vilkens
nedre del ett smalt stigrör (S) för vattnet utgår.
Det från högre nivå genom tilloppsröret
tillströmmande vattnet lyfter ventilen vid rörets
ända, så att vattnet utströmmar, men då
denna ventil till följd av sin tyngd åter faller igen,
så att utloppet stänges, uppstår i detta en stöt,
som lyfter upp ventilen till luftklockan; vatten
inpressas därigenom i denna men hindras att

rinna tillbaka, då ventilen åter faller igen. På
detta sätt strömmar vattnet växelvis ut
genom de båda ventilerna, och det i luftklockan
inströmmande vattnet tryckes av den samman*
pressade luften upp i stigröret. Väduren kan
användas redan vid ganska liten fallhöjd på
vattnet och arbetar oavbrutet utan annan
skötsel, än att luft tid efter annan måste
släppas in i klockan, då den där förut varande ab^
sorberats av vattnet.

Vägföreningen, Svenska, bildad 1914, med
ändamål att verka för de svenska vägarnas
förbättring och att höja intresset för deras
fackmässiga underhåll. Föreningens sekretariat
i Stockholm lämnar allmänheten råd, och
dessutom utövar föreningen en omfattande
verksamhet för att sprida upplysning genom
anordnande av vägkurser, genom broschyrer och
sin tidskrift »Svenska Vägföreningens
handlingar». Till föreningen äro ett antal
lokalföreningar anslutna.

Vägg. Byggnadens egentliga stomme
utgöres i huvudsak av väggarna, och dessa äro
således byggnadens viktigaste del. De kunna
utföras av olika material, såsom sten, trä m.
m. Det är av synnerligen stor vikt, att
väggarna erhålla erforderlig stabilitet samt väl isor
leras från grunden (jfr Isolering), för
varmhus även erforderlig temperaturisolering.
Denna senare del förbises alltför ofta, varigenom
byggnaderna, särskilt när det gäller
bostadshus och husdj ursstallar, bliva kalla och
fuktiga under vintern samt följaktligen mindre
hygieniska. L. N. Gramén.

I lantmannabyggnader hava
timmerväggar förr mest byggts av liggande
virke. Det nedersta timmervarvet, fot- eller
j ordsylle n, som vilar på stenfoten eller
sockeln, bör vara grövre och läggas på lågkant,
så att det skjuter innanför de på högkant ligr
gande väggsyllarna med en fri kant; ändarna
av bjälklaget uppläggas därpå eller inlaxas i
fotsyllen. Därovan upptimras det 2- eller
4-skrädda väggtimret och hopfogas med
»dragning» (urholkning), dymlingar, durkar och
knutar, ss. i art. Hopfogning av virke
är sagt. Det översta varvet kallas
väggband. Fogarna tätas med tjärdrev eller
tjärad mossa. För att hindra långa väggar,
som ej tillräckligt sammanbindas av
tvärväggar, att slå sig buktiga, anbringar man med
högst 5 m. mellanrum följare avå vardera
sidan ett lodrätt klenare timmer eller en
planka, och dessa sammanskruvas, varvid
skruvhålen göras avlånga för att medgiva
väggtimrets sättning.

Resvirkesväggar, som gå fortare
att uppföra än liggvirkesväggar och föga
sam-mansjunka, måste uppföras av väl torrt virke,
om ej genom dettas torkning sprickor skola
uppstå, som göra huset dragigt. De byggdes
därför förr mest av gammalt virke, varvid
kortare längder kunde få användning. Numera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/1203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free