Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Bostäder och husgeråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTÄDER OCH HUSGERÅD
115
och fötterna mot dörren, i allmänhet två under varje
skinnfäll, varigenom åtta fullvuxna personer lätt kunna få
liggplats i en kåta av vanlig storlek. Sedan elden slocknat,
dröjer det icke länge, förrän det är lika kallt inuti tältet
som ute. Endast under mycket kalla nätter kan det hända,
att någon vakar för att hålla elden vid makt och tillse,
att det icke sprakar på fällarna och de sovande. Om
sommaren är myggen en svår plåga. Om dagen hålle’s
den visserligen tämligen väl ute av röken, men om natten
är den desto bistrare; man söker då i våra nordligaste
lapptrakter hjälpa sig med ett slags myggtält inuti kåtan,
söderut drager man täcket över huvudet, tiger och lider.
I våra sydligaste lapptrakter begagnas, såsom ovan
påpekats, numera icke tält, utan ett slags fasta kåtor av
björkstammar eller kluvna granstammar, på vilka lägges
näver eller ibland björkris, varefter alltsammans täckes
med torv, som lägges med grässidan utåt. I övrigt äro
de fullständigt lika tältkåtorna och av ungefär samma
storlek. De enda väsentliga olikheterna äro, att dörren
ibland är av trä och att de måste vara försedda med ett
antal draghål runt om nere vid marken, för att röken
skall draga ut. Detta misslyckas i alla fall ofta, så att
torvkåtorna vanligen äro mycket mera rökiga än tälten,
men naturligtvis på samma gång också mycket varmare.
Då man ju icke kan taga torvkåtor med sig på flyttningarna,
måste varje familj äga flera sådana, uppsatta här och där
i de trakter, där de pläga nomadisera. Man kan även
här och där få se torvkåtor i nordligare trakter, särskilt
på ställen, där man varje år plägar uppehålla sig någon
längre tid, såsom vid höst- och vår-»vistena».
Ett slags mellanform mellan fast kåta och tält är en
fast, hela året om kvarstående ställning av björkstammar,
på vilken tältduken lägges, då ägaren kommer ditflyttande.
I Jämtlands fjälltrakter äro sådana kåtor icke ovanliga.
Sin högsta utveckling har lappkåtan fått i skogslap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
