Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Utseende och karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTSEENDE OCH KARAKTÄR
43
Den snygghet och ordning, som man är van att finna
hos lapparna i deras kåtor, synes skenbart övergiva dem,
då de, åtminstone mera tillfälligt, komma att bo i en stuga.
De taga med sig dit sin vana att ha allting liggande på
golvet, vilket då kommer att verka skräpigt, och då
luftväxlingen i stugan är dålig i förhållande till den i kåtan,
känns den dåliga lukten från renhudarna och de smorda
(och nedsmorda) skinnkläderna mera.
Man anser i allmänhet, att lapparna äro ytterst begivna
på spritdrycker. Denna uppfattning grundar sig likväl
endast på observationer, gjorda vid marknadstillfällen eller
på förfallna individer, som stryka omkring och tigga. Då
man ser de riktiga lapparna hemma hos sig, vare sig i
de avlägsnaste fjällen eller i kustlandet invid en stad med
riklig brännvinstillgång, torde man icke kunna säga annat
än att de i allmänhet äro lika nyktra av sig som den
kringboende fasta befolkningen. Om man emellertid möter
skränande och bråkiga lappar, behöver man ingalunda
antaga, att de konsumerat särdeles stora kvantiteter
alkohol; lapparna äro nämligen vanligen ytterst känsliga för
brännvinets verkningar och redan ett par supar kunna ofta
göra dem rätt obehagliga. I forna dagar var brännvinet
mycket mer spritt bland lapparna än nu, och de förbud
mot införseln av spritdrycker till Lappland, som utfärdades
åren 1723, 1740, 1743, 1839, 1842 och 1848, torde icke
ha ändrat särdeles mycket i detta förhållande, enär man
sällan brydde sig om att kontrollera förbudets efterlevande.
De upphävdes också år 1897. Den tilltagande nykterheten
bland lapparna torde nog till sina orsaker närmast
sammanhänga med samma företeelse bland svenskarna. I Jämtland
ha också många lappar blivit goodtemplare eller blåbandister.
I sedligt avseende stå lapparna i övrigt ganska högt,
Oäkta barn äro tämligen sällsynta, likaså veneriska
sjukdomar. Stöld och snatteri förekomma ytterst sällan,
undantagandes stöld av renar, som i vissa trakter, särskilt längst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
