Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
OM LAPPARNA I SVERIGE
»
njuta en hop medbröders sällskap, men att sköta en mycket
stor hjord är betydligt svårare än att sköta flera små
sådana, varför hjorden också lätt kommer i olag. Så bryr
man sig icke om att mjölka renarna. Då heter det, att
» kalvarna bli mycket större och bättre, om vi inte mjölka
så mycket». Det är nog också sant, att en alltför
intensivt bedriven mjölkning är till skada för hjorden, men det
är också otvivelaktigt, att en måttlig mjölkning är av största
betydelse för det lapska hushållets ekonomi och icke utan
kännbar förlust kan underlåtas. Slutligen tar man sällan
hem renarna och låter dem långa tider löpa utan någon
som helst tillsyn. Om det vill sig väl, kunna renarna då
efter en mycket kort tids förlopp bli så skygga och
förvildade, att det är ytterst svårt att få hjorden i ordning
igen. Att tämja renar för klövjning och körning blir också
besvärligt, och även om man har körrenar, så »hittar man
dem icke», varför man måste hyra hästar av bönderna
eller rentav taga gästgivarskjuts för att kunna flytta. Och
så småningom äro de karrikatyrer på nomader färdiga,
som man kan se här och där i de sydligare lapptrakterna.
Ett sådant sätt att bedriva renskötseln kan tydligen icke
bära sig länge. Men man kan hoppas, att sedan de lappar,
som följa den metoden, blivit utarmade och försvunnit,
det skall finnas andra, som bättre förstå att anpassa sig
till de delvis nya förhållandena och icke förslösa sin tid
och sina tillgångar i lättja och liknöjdhet, utan draga den
största möjliga fördel av våra eljes oanvändbara fjälltrakter.
I vår nordligaste lappmark ha på senaste tiden
särskilda svårigheter uppstått för våra lappar. Sedan
urminnes tider ha nämligen de flesta Tornelappar flyttat
över till Norge med sina renar på våren, och deras på
gammal hävd grundade rättighet att flytta dit har också
genom 1751 års gränstraktat och 1883 års s. k.
internationella lapplag blivit dem uttryckligen tillerkänd. Vid
den svensk-norska unionens upplösning år 1905 bestämdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
