Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
till s tenhuset — och nu fick fogden tillbaka gåvan
att både tänka och tala — o ch bekände då genast
allt och bad Gud och alla människor så mycket,
mycket om förlåtelse, ja, h an ville gärna giva sitt
l i v t i l l e n o b o t . . .!
Men fina herrar vid lagbordet räknade ut, att
han aldrig velat döda, och vi lappar vittnade som
en man, att hans enda fel varit, att han icke skakat
livet ur henne för länge, länge sedan! Och så
talade vi också om så utmärkt han för oss alla
varit.
Ja, så blev icke fogden halshuggen den
gången, fast han var en lapp, men fick den
domen, att han i fem och tjugu år skulle sitta
ensam i det mörka, svarta stenhålet och bara få se
himlen mellan murar.
Kan en lapp leva utan sol, utan luft, utan
ljus? Vi svara nej, nej, nej! Och så dömde lag
ändå vår grannlåtsfogde till döden!
Men redan efter några månader slog den
gode anden ned dörrarna till Stor-Akkes kalla,
mörka, fula stenhåla och förde hans vackra själ
till det eviga solskenet och till den eviga fröjden,
som varit lappen lovad långt, långt innan Kristus
fanns till...
Vi lappar buro mycket länge stor sorg efter
honom i våra hjärtan — och i vår by finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
