Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
ännu aldrig något av djävulens solsken, bara
några fattiga droppar ibland — av misstag.
Hilje reste sig aldrig mer. Han lät vattenösa
sig två gånger för att vara fullt säker på att
komma dit, där fogden nu var i härlighet. Skjul
tror han fick för mycket vatten, ty han dog
strax efter den andra vattenösningen.
Skjul begärde av landshövdingen en blank
silverslant i b lått band att sätta utanpå kollen,
så alla skulle se, vilken utmärkt fin lapp han
var, men Skjul fick ingen sådant slant, efter
han bara är en fjällman?!
"Ja, så blir gamle Skjul en gång glömd alldeles,
ty hans namn lever icke som fogdens iden stora
vackra bok, som tungor tala från far till son,
den stora tysta bok, som endast finns hos lappen
och som dör med lappen, dör snart, ty fjällmannens liv är tillmätt kort, nu, när fjällen också
skola giva föda åt dalens barn.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
