Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
borta, skulle också träffa varje djur hemma. Det
skulle bli liv för liv, plåga mot plåga, pest mot pest.
Du kan väl förstå hur det kändes att få det
budskapet, där vi sutto med våra lommor stinna
av tusenlappar och just skulle börja ordna djuren
till nedmarsch!
Nejla har så många gånger längtat efter att
kunna räkna ut vad människorna tänker, när de
inte talar — ty det skulle nog vara roligt att
veta vad skolmästaren och den där, som var så
rutig att han nästan var randig, vad de tänkte
och tyckte, när inga renar kom? De lutade sig
nog framåt, de skuggade nog ögonen med handen, de svuro nog och hoppade, och under tiden
pepo nog piporna på båtarna så där ilsket, ty de
måste ju vara på annan plats och hämta andra
renar. Och kikarna sedan, de voro väl som svarta
blad i röda rosor? Aldrig från ögonen? Och
ingenting kom, inte en hov; det enda som kom,
var en liten, liten lapp, s å liten att han nästan
inte syntes, och som på ryggen hade en liten,
liten kont som nästan inte syntes alls. Och vad
som sedan hände, vet Nejla mycket väl, efter
det just var h a n som var den lilla lappen, på
vars rygg brände den lilla konten och som kom
i l a n d e m e d s å d a n l ö p a r f a r t a t t h a n n ä s t a n l å g
efter marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
