Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
välönskningar liade stelnat i döden!! Du må
tro det blev tyst — så där ohyggligt tyst.
Det enda ljud, som hördes, var droppandet från
den dödes kläder, det lät som fallande tårar. —
Men så uppgav modern ett skri, kastade sig ned
invid båren, lyfte upp det tunga, unga huvudet,
kysste det och ropade under strömmande tårar :
Mördad är han, mördad är min son!
Och under tiden berättade karlarna med entonig röst och avlyft mössa :
— Han kastade sig i mitt framför våra ögon,
men ropade så högt att han bad om sin
innerliga och kärleksfulla hälsning till brudparet
i lägret.
Men .ack, den förkrossade brudgummen kunde
ingen hälsning ta emot. Bruden däremot bjöd
till att även nu uppföra sig passande; hon bjöd
till att gråta, hon bjöd till att skrika — som
modern, hon bjöd till att sörja. Men ack, brännvinet var för starkt, hon kunde bara ett: skratta,
skratta, skratta.
Utan att tveka lämnade modern sin skymfade
sons bår, stack lugnt in sin skodda skidstav i
det flammande glädjebålet, lät kapseln bli alldeles blodröd. Sedan slog hon den rakt in i
brudens skrattande ansikte och sade stolt :
— Pär har du, mörderska! — Förlåter dig
gör jag aldrig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
