Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 översikt.
procent av hela rikets siffra. För mänga nybyggare i
Lappmarken har fisket ävensom jakten, särskilt pA skogsfågel,
mest ripor, slörre betydelse än det föga lönande jordbruket.
Skogarna omfatta en areal större än Nederländerna eller
Mälarprovinserna. Dessa enorma skogsvidder äro
emellertid av mycket växlande värde. Under det kusttrakternas
skogar, trots tidigare stark avverkning, ofta lämna god
avkastning, är värdet av skogsarealerna inne i Lappmarken
på grund av långvarig vanvård, ogynnsamt läge och
klimatiska betingelser mindre.
En betydande del av skogarna, särskilt inom
Lappmarken, äges av staten och socknarna. Arealen av de a
11-männa skogarna inom länet uppgick år 1915 till 4,306,786
har, varav 2,290,724 har egentlig skogsmark. Härav funnos
inom Lappmarken 3,193,716 har med 1,512,438 har eg.
skogsmark och i kustlandet 1,113,070 har med 778 286 har
skogs-mark. Då hela skogsmarken inom länet samma år
uppskattades till 3,406,979 har, innehade alltså staten och
övriga allmännigheter ej mindre än 67 procent av hela
länets skogsareal.
Industrierna inom länet sysselsätta vid pass 25 % av
hela befolkningen. Hela antalet industriella anläggningar,
som upptagas i industristatistiken, var år 1917 157 med
7,139 arbetare och ett tillverkningsvärde av 73.u mill. kr.
Den bevillningstaxerade inkomsten av 1916 års
fabriks-rörelse var 16.2 mill. kr. Antalet industriarbetare uppgick
till 40 pr 1,000 inv. mot 69 i medeltal för hela riket.
Produktionsvärdet pr inv. i länet var c:a 415 kr. mot 770 kr.
för riket. Det Ur huvudsakligen två industrier, som äro
inera framträdande, dels malmbrytningen, huvudsakligen vid
Kiruna och Gällivare, som sysselsätter 2,797 arbetare (40 %),
dels trävaruindustrien med 2,918 arbetare (41 %).
Järnmalmsbrytningen har under de senaste
årtiondena gått oerhört framåt, sedan de stora malmfälten vid
Kiruna och Gällivare börjat bearbetas. Åren 1881—85
uppgick järnmalmsbrytningen inom länet ännu blott till 40 ton
pr år, men steg under åren 1896-1900 till 821,200 ton,
för att 1906-10 nå 2,807,700 ton och år 1913: 4,913,600 fon.
Detta sistnämnda år kom mer än 65 % av hela Sveriges
järnmalmsproduktion från Norrbottens län. De senare
krisåren ha tillfälligtvis väsentligt minskat produktionssiffrorna
och även Norrbottens andel i vikssiffran. För malmernas
förekomstsätt och beskaffenhet samt brytningsmetoderiia
redogöres på annan plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
