Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överatkt. 18
r jämförelse med järnmalmsbrytningen ar den Övriga
bergs- och järnindustrin obetydlig. Tackjärnsproduktionen
var 1917 endast 33,000 ton, knappast 4 % av rikets hela
produktion.
Trävaruindustrin, länets andra huvudindustri, lägger
huvudsakligen an p& försågning av virke och bedrives i
ett antal sågverk, som vanligen äro belägna vid kusten i
och utanför flodmynningarna, där flottlederna sluta.
Sågverkens och hyvleriernas produktion uppgick 1917 till c:a
250,000 kbm med ett saluvärde av 17 mill. kr. (c:a 5 %
av riket-s produktionsvärde). Produktionen av
pappersmassa är ännu obetydlig och uppgick 1917 till c:a lo,000
ton, värd 3.4 mill. kr. (blott 1’/» % av riksproduktionen).
Den rika tillgängen p& vattenkraft inom länet har
giort, att den i industrin använda drivkraften, 1917 c:a
77,000 hästkrafter, till stor del tagits därifrån. De elektr
riska anläggningarna uppgå till 18 med 68,583 effektiva
hästkrafter och en alstrad energi av 71 mill. kwt. Stora
utvidgningar av kraftstationer och elektricitetsverk äro
flerstädes planerade eller under utförande, och man torde i
den mån krafttillgången ökas få vänta ett starkt uppsving
öv en del industrier, särskilt järnindustrin och den kemisk
-tekniska, vilka behöva stora tillgångar på elektrisk kraft.
0. Sjögren.
Växtvärld. Norrlands botaniska utforskande kan
sägas börja med Olof Rudbeck d. y., som 1695 framträngde
såväl till Kvikkjokkstrakten som till Torneträsk. Denna
resa har med skäl blivit betecknad som den första
naturvetenskapliga forskningsfärden i Sverige, och knappast
kunna vi ratt fatta, huru många fördomar och huru mycken
övertro en naturforskare vid denna tid hade att övervinna.
Om fjällbäckaroas vatten var det sålunda en trosartikel,
att det var »kalkachtigt och därföre så osunt, att håret
skulle löpa -af dem, som der af offta dricka». Rudbeck
Ȋger emellertid, att alla -funno det vara det finaste och
bästa vatten, .ja t. o. m. de båda medföljande grevarna
mådde därav »hel väl».
Samma förödande eldsvåda, som 1703 härjade Uppsala
och Odelade Rudbeck; d. X:s bekanta arbete »Campi Elysii»,
förstörde. förarbetena till sonens stort anlagda
resebeskrivning- »Nora Samolad eller Uplyste Lapland», varav blott dèn
första av de tolv planlagda >alt igenom med sköna
Kopar-stycken och träpnidt utsirade* delarna utkom. 1730—1731
var Lirnré inforrtjjttof i- Rudbecks-hus och fick då intresset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
