Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalixfors—Kebnekaise. 10 Tur. 167
Andra leder HU Matta toppen. Två »v de företa bestigningarna
ha utförts från I äger i Tjäktjadalen. Även om starten från denna sida
nnmera underlättas av o. T. F:s kåta på N stranden av Kebnejokk
(den älv, som kommer från jökeln pa Kebnekaises NV sida), äro
bestigningarna härifrån att avråda för andra än särskilt
intresserade, delB emedan den för bestigningen behövliga vilan knappast
kan erhållas på den hårda jordmarken i kåtan så bra som å britsarna
i stngan, dels emedan omgivningarna äro bränslefattiga, dalen
tämligen rik på nederbörd och kåtan ligger avlägset.
1. Rabot, den förste beBtigaren, gick upp i dalgången N om den
ås, som sträcker sig V och 8 v fram till Tjäktjadalen, över jökelns
nedersta parti, och hade därefter 1 ’/• timme» svår klättring uppför
klippbranten 8 om jökelns spets. Flyoake, som gjort ett på grund
av utbrytande snöyra tillbakaslaget försök denna led, uttalar, att
branten visserligen föreföll svår, men att, om den rätta skrevan i
branten hittades, skulle denna led vara relativt ofarlig samt
möjligen komma att visa sig vara den, som mabbasS för till högsta
toppen.
2. Likaledes med läger i Tjäktjadalen som startpunkt utförde
Dmu.no sin bestigning. Han gick fram i tankan mtUan nyttnämnda
dt och SingitjAkko och därefter i NO- och O-lig riktning mot toppen,
därvid undvikande upp- och nedstigningen av Vierramvare. Denna
väg har uppgivits vara ganska enkel. Dukliho har skildrat sin
bestigning l S T. F:s årsskrift 1896, Bid. 278 f. f."
Läs de intressanta anteckningarna om färder i den bok i
stugan, som är avsedd för detta ändamål! Hånga goda och praktiska
upplysningar och uppslag.
Utförliga rapporter om såväl här angivna som andra
bestigningar och vandringar i KebnekaiseomrSdet mottagas tacksamt
av förf., adress Sv. Turistföreningen, Stockholm, i och för införande
i en kommande ny upplaga.
II. övriga utflykter från Kebnekaisestugan.
1. Kebnetjåkko (1,786 m). Synnerligen lSnande ar
en bestigning av Kebnetjåkko, som reser sig omkr 5 km
NV om turiststationen. Denna bestigning, som icke Br
förenad med några som hälst svårigheter, tillrådes livligt
den, som av en eller annan anledning ej går upp på
högsta toppen. Man bör icke gOra undan denna tur på
kortaste möjliga tid, utan anslå rundlig tid, hälst en hel
f.,m. (bästa belysning), och i lugn och ro från olika punkter
på platån taga i betraktande den utomordentliga utsikten
över delar av u Kebnekaiseområdet. Matsäck och bränsle
medföres.
Från stugan går man uppför den rätt besvärliga
sten-sluttningen på ö sidan av de snöfält, som sträcka sig
i ungefarlig riktning ned mot stugan. Efter 2— 2 l/t tim.
har man nått randen av den tämligen jämna platån och f&r
omedelbart en praktfull anblick mot Kebnekaiseväggen,
särskilt NÖ delen. Platån är täckt dels av skarpa,
uppstaplade klippblock, som kräva all försiktighet, dels av
utomordentligt väl utbildad rutmark, på vilken man med
stOrsta lätthet går fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
