Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olyckliga”, om de gjorde det, och Nicka skulle då
aldrig mer få se åt sin bror ens.
Lina hade nog sina goda skäl att tysta ner sa-
ken, eftersom hon setat i godan ro och druckit sitt
kaffe hos trädgårdsmästarens, medan hon lämnat
sitt ansvarsfulla värv till en så obetänksam och
tanklös varelse som Nicka.
>Inte är det då värt, att Lina bråkar om det,
för jag tänker inte tala om det för en endaste
människa på hela jorden>, förklarade Nicka, som
tyckte att Lina var riktigt dum, som kunde tänka
sig, att hon själv skulle gå och »babbla om”, att
hon nära på dränkt sin egen bror.
Ester var alltid så tyst och >för sig själv>, att
de voro vissa på, att hon ej skulle bry sig om att
omtala något av äventyret i dammen,
Lina släppte äntligen lugnad Nickas hand för
att skynda opp i barnkammaren efter rena kläder
och med dem möta Nicka i jungfrukammaren, där
omklädnaden skulle äga rum i all tysthet,
Ester gick emellertid tillbaka för att fortsätta
jakten efter kaninungen, och Nicka var alltså en-
sam på bakgården.
Hon kände med saknad, att hennes kläder ej
längre voro så drypande våta. Det plaskade ej
längre i hennes skor, när hon rörde på tårna, skorna
började tvärtom kännas obehagliga, hårda och kalla,
fastän den milda höstsolen värmde och pysslade
om både dem och henne allt vad den kunde.
Inne i hörnet mellan stallet och hönsgården
var en stor, grönskiftande, ganska djup och lång-
sträckt vattenpuss. Den brukade sällan helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
