Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ester och Nicka fladdrade hit och dit i fårorna.
De skreko av förtjusning, när de fingo tag i ett rik-
tigt stort stånd med torra, fasta och gula potatisar,
dinglande vid rottrådarna. Då plockade de snabbt
av dem med båda händerna och kastade dem i de
medförda korgarna.
Det var roligt, men det var också rysligt trött-
samt. Anblicken av Elsa, som kom med bjudning
på kaffe med våfflor, var därför ganska upplivande.
På verandan hade Eva och Filip även infunnit
sig. Filip »grabbade> åt sig våfflor med bägge hän-
derna. Han stoppade munnen full, innan de in-
bjudna gästerna ens hunnit fram till kaffebordet.
»Du bär dig oskickligt åt, Filip>, sade modern,
som i detsamma kom ut med en skål höstsmultron.
»Verkligen!» svarade Filip med en grimas för att
fort nog svälja våfflorna och kunna förse sig med
nya.
Nicka ryckte fatet med våfflor ifrån honom.
»Det var gentilt! Det är händelsevis jag, som är
värd på stället och herre på täppan dessutom. >
Han grep Nicka om armen och håvade åt sig
ännu ett par tre våfflor.
»Fy, så du bär dig åt”, fnyste Nicka. »Gå ut
på sopbacken och titta på tuppen där, så lär du
dig att vara gentil mot damer.>
>Ha, ha, ha, Nicka liknar sig och er vid hön-
sen. Pull, pull, pull!> Han slet små bitar av en
våffla och kastade ut dem bland flickorna.
»Sådant där kallar jag för tarvligt>, sade Eva och
reste sig med en högdragen min. Modern tillade
allvarsamt: >Filip, lämna oss!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
