Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - I. Runmagien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av mithraistisk åskådning med ett slag dött ut inom den
senantika världen till följd av kristendomens officiella seger.
Tvärtom bör man med en ganska hög grad av sannolikhet
kunna förmoda, att i all hemlighet åtskilliga soldater, ehuru
till namnet kristna, dock begagnat mithraistiska amuletter för
att skydda sig för verkliga och inbillade faror. Segerguden
Mithra, Sol Invictus, den obesegrade guden, har tvivelsutan
ett eller annat århundrade efter det att hans lära förlorat
den romerska statens erkännande och blivit en förföljd
vidskepelse i alla fall ägt en icke ringa makt bland de folklager,
där allsköns trolldomsväsende outrotligt höll sig kvar. Oden
lever ännu i dag i nordisk folktro — skulle då icke
föreställningar sammanhörande med Mithrareligionen ha kunnat
dröja kvar inom vissa klasser av den officiellt kristnade
befolkningen i det sönderfallande romarriket? Om ock
Teoderik den store var kristen, kan i början av 500-talet ännu
enstaka på mithraistiska amuletter återgående hängsmycken
ha burits av folk i hans krigshär. Där tjänade åtskilliga
germaner från landen norr om Östersjön, och några av
dessa ha återvänt till sina hemtrakter vid tiden omkring
år 500.
 |
| Avb. 7. Runraden i Codex Cotton. Otho B 10. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
