Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runraden och dess magiska ursprung - I. Runmagien - II. Varje särskilt teckens betydelse - 1. ᚢ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tvivelsutan från senantikens bokstavsväsen lånat
kryptografiskt konstgrepp. Det finnes bl. a. meddelat om kejsar
Augustus, att han använde en chiffer, grundad på just detta
förfaringssätt.
Av uttalanden i fornisländsk litteratur, t. ex. Egilsagan,
framgår det, att runors användning i magiskt syfte var en
vansklig, för att icke säga omöjlig sak för en oinvigd. En
värmländsk bonddräng ristade runor i syfte att väcka kärlek hos
en flicka, men därav blev denna dödssjuk. Egil omtalar, att
runorna, som ristats av en okunnig, voro tio och att den
nämnda runkombinationen bragt ofärd åt flickan. Har
runornas verkliga ordningsföljd varit en hemlighet, är misslyckandet
högst begripligt. Söka vi den magiska orsaken till 10-talets
ödesdigra verkan, finna vi den, om vi beakta, att det tionde
tecknet i utkarkraden (se uppställningen på s. 15) är is-runan:
denna har varit Hels runa, och den och dess tal ha tilltrotts
kraft att »göra kall», d. v. s. att bringa sjukdom och död (jfr
s. 43). I det följande skall en serie av exempel anföras, som
visar, att talet 10 i norden särskilt använts vid skadetrolldom.
II.
Från dessa allmänna antydningar om runmagien ha vi nu
att övergå till en utredning av varje särskilt teckens betydelse.
Vi skola därvid finna, att om vi räkna //-runan (tecknet H)
såsom den första och vidare bokstav för bokstav följa de svenska
runbrakteaternas ordningsföljd, på varje punkt i serien en
överensstämmelse kan konstateras mellan runtecknens tal (1—24)
och från annat håll känd talmystik. Samband med senantik
bokstavsmagi kan i de flesta fall tydligt nog påvisas, och
framåt i tiden erbjuder sig anknytning till en rad uppgifter i
fornnordisk litteratur och till många meddelanden om delvis
ännu fortlevande folklig tradition om tal med magisk
betydelse.
1. Den första runan H, tecknet för u-ljudet, har med all
säkerhet ursprungligen burit ett namn med betydelsen ’tjur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
