Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi / 23 Author: Tom Moll Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jod - Fluor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

b. Liksom brom kan jod framställas genom inledning av
klor i salternas lösningar. Man kan också framställa jod
genom oxidation av jodväte t. ex. medelst brunsten. 1 stället
för färdigbildat jodväte användes en blandning av jodid och
svavelsyra.

Försök. I ett långt provrör blandas ringa mängder pulvriserad brunsten,
jodkalium och svavelsyra. Vid lindrig uppvärmning fylles röret med violetta
jodångor, och jodkristaller avsätta sig i rörets kallare

Fluor.

35. Förekomst. Åtskilliga mineral innehålla grundämnet
fluor i föreningar med metaller. Viktigast är flusspat,
fluor-kalcium, CaF₂, som ofta är kristalliserad i väl utbildade
genomskinliga kuber (färglösa, violetta, gula o. s. v.).

36. Fluorväte, HF, som är fluorens viktigaste förening,
fås genom lindrig uppvärmning av flusspatpulver med
koncentrerad svavelsyra i ett kärl av platina eller bly:

                Ca.F₂ + H₂.S0₄ = Ca.S0₄ + 2H.F.

Fluorvätet är, i likhet med väteföreningarna av klor, brom
och jod, en färglös gas, som ryker i fuktig luft och begärligt
löser sig i vatten. Lösningen har en syras karaktärer och
kallas fluorvätesyra eller flusspatsyra. Fluorvätet är mycket
farligt att inandas och ger på huden svårläkta sår.

Fluorvätesyrans salter benämnas fluorider (fluorurer), även
fluormetaller. Viktigast är kalciumfluoriden, CaF₂. I
fluoriderna liksom i fluorvätesyran ingår fluor såsom envärd
negativ jon.

37. Etsning av glas. Karakteristisk för fluorvätet är dess
egenskap att angripa kiseldioxid (kiselsyreanhydrid) samt
kiselsyrans salter (silikat).[1] På denna egenskap grundar sig
fluorvätets användning för etsning av glas, som är en
blandning av silikat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>