- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
148

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

JÄRN.

av träbyggnader, plank m. m., är oren järnoxid. Såsom malm
kallas järnoxiden blodstensmalm eller järnglans.

Järnoxiduloxiden, FeO, Fe203, uppkommer, då järn glödgas
i luft. De svarta flagor, som avfalla, när glödande järn
hamras eller valsas (hammarslagg), bestå väsentligen av denna
förening. Såsom malm kallas föreningen svartmälm eller magnetit.

214.- Järnets svavelföreningar. *

Svavelföreningar finnas av IT-värt järn, FeS, samt av
IV-värt, FeS2. Däremot är svavelföreningen av III-värt järn, Fe2S3, icke med
säkerhet känd såsom isolerad förening

a. Järnsulf uren (ferrosulfiden), FeS, fås på torra vägen
genom upphettning av svavel och järn. Sålunda framställd
finnes föreningen i handeln i form av svartbruna kristalliniska
hårda kakor, som lätt lösas av utspädda syror under utveckling
av svavelväte och på laboratorierna allmänt användes för
framställning av denna gas.

På våta vägen erhålles järnsulfuren såsom en svart
fällning, ifall lösningen av ett ferrosalt försättes med
svavelam-IBbnium:

FeS04 + (NH4)2S = (NH4)2S04 + FeS.* *

b. Järnbisulfiden, FeS2, utgör mineralet svavelkis eller pyrit,
som kristalliserar i reguljära systemet (kuber, oktaedrar o. s. v.).
Metallglänsande, blekt mässingsgul och mycket hård (repas
ej av kniv, eldar mot stål). Avger vid upphettning en del
av svavlet, som — ifall luften har tillträde — oxideras till
svaveldioxid. Tillika fås järnvitriol (genom lindrig rostning)
eller järnoxid (genom rostning vid högre temperatur).
Svavelkisen är värdefull såsom råmaterial för framställning av
svavelsyra, järnvitriol och rödfärg. Såsom järnmalm är den
icke duglig.

I Sverige brytes svavelkis mest vid Falun, i Norge vid Röras och Sulitelma.2

1 Man kunde vänta, att ett ferrisalt, behandlat på samma sätt med
svavel-ammonium, skulle giva ferrisulfid, Fe2S3. Man får emellertid en blandning
av FeS och S.

2 Magnetkis är ett metallglänsande bronsfärgat magnetiskt mineral, som
till sammansättningen icke mycket skiljer sig från järnsulfuren FeS (dock
finnes något mera svavel). Icke sällan är magnetkisen nickelhaltig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free