Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SLAG AV JÄRN.
153
Järnsorter. Kolhalt. Smältpunkt.
Icke smidbart järn, tackjärn.....Mera än 2,3 % \ Omkring \ 100°
fstål.........I 0,5 a 1,6 %Å > 1400°
Smidbart järn {
I [smidesjärn......| Mindre än 0,5 % \ » 1700 |
Med avseende på dessa järnsorter må ytterligare följande
omnämnas.
a. Tackjärnet är antingen »vitt» eller »grått». Det vita,
som är mycket hårt och sprött, är i brottet ljust och
grov-kristalliniskt (ibland — vid större manganhalt — storbladigt kristalliniskt,
s. k. spegeljärn). Det gråa, som är mindre hårt och sprött,
varför det kan filas och borras, och som bildas av det vita
genom långsam avkylning, är mörkare i brottet och kornigt.
Det är det gråa tackjärnet, som har användning till gjutgods.
Det vita framställes endast såsom utgångsmaterial för
beredning av stål och smidesjärn.
b. Smidesjärnet, som även kallas stångjärn, är i brottet tågigt
eller hakigt. Vid glödgning blir det mjukt och degigt, innan
det smälter, och stycken av smidesjärn kunna då med lätthet
hopsvetsas.
c. Stålet, som i brottet är tätt och kornigt, står till sina
egenskaper mellan tackjärnet och smidesjärnet. Karakteristiskt
för stålet är dess förmåga att genom »härdning» kunna antaga
växlande grader av hårdhet och elasticitet.
Processen tillgår så, att det till rödglödgning upphettade stålet hastigt
avkyles, varigenom det blir hårt och sprött. Om det ånyo uppvärmes och nu
får långsamt avsvalna, minskas hårdheten, i den mån uppvärmningen skett till
en hög temperatur och fortgått en längre tid. Hårdhetsgraden kan bedömas av
den färg, som stålytan — på grund av oxidation — antager vid den senare
upphettningen (>anlöpningen»).
d. Olikheten i egenskaper hos järn av oförändrad procentisk
sammansättning (vitt och grått tackjärn, stål av olika härdning) beror på olikheter i den
form, vari kolet förefinnes, nämligen antingen kemiskt bundet vid järnet till
en likformig massa eller delvis avskilt i småkorn (kristaller), som kunna vara
grafit eller en järnkarbid av bestämd sammansättning, s. k. cementit, Fe3C.
Kolets avskiljande, som kan försiggå icke blott i stelningsögonblicket, utan
även — ehuru långsammare — i det upphettade fasta järnet, gynnas av långsam
i
1 Järn med en kolhalt mellan 1,6 och 2,3 % har ingen teknisk användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
