- Project Runeberg -  Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi /
154

Author: Tom Moll
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

JÄRNETS METALLURGI.

avkylning; och på järnets egenskaper har det avskilda kolet mindre inverkan
än det bundna.

Härigenom förklaras, att grått tackjärn, som innehåller utfällda grafitfjäll
(härav den gråa färgen), kan fås av det vita genom upphettning och långsam
avsvalning; samt att det gråa tackjärnet är mjukare och mindre sprött än det
vita. Likaså förklaras stålets härdningsprocess. Vid den första hastiga
avkylningen hinner kolet icke avskiljas, vilket däremot sker i önskad grad —
i detta fallet i form av cementitkorn — vid den efterföljande anlöpningen.

e. En inblandning av kisel, fosfor eller svavel nedsätter smidbarheten hos
stål och smidesjärn. I synnerhet ha fosfor och svavel, t. o. m. i mycket små
mängder, en skadlig inverkan. Fosforn gör järnet skört vid vanlig temperatur,
»kallbräckt», såsom man säger. Svavlet gör järnet skört vid rödglödgning,
>rödbräckt». Aven en inblandning av järnoxid gör järnet rödskört.

f. På senare tid har man funnit, att tillsatser av andra metaller, nickel,
krom, volfram, vanadin m. fl., äro i stånd att väsentligt förbättra stålets
kvalitet i vissa avseenden (»specialstål»). Sålunda är nickelstålet ett utmärkt
material t. ex. för kanoner och pansarplåtar. En halt av krom eller volfram
ökar betydligt motståndskraften t. ex. hos verktygsstål, vilket i ännu högre
grad är fallet med en ringa halt av vanadin.

222. Tackjärnstillverkningen, masugnsprocessen.

a. Bostningen. Innan järnmalmen uppsattes på masugnen,
underkastas den en rostningsprocess, d. ä. den upphettas till
glödning vid/,rik tillgång på luft. Rostningen sker numera
alltid i särskilda ugnar, s. k. rostugnar, och såsom bränsle
användas gaser från masugnen. Processen har till ändamål
att genom oxidation befria malmen från en del föroreningar,
varav svavel är den viktigaste. På samma gång blir malmen
mera spröd och porös, vilket underlättar den följande
behandlingen.

b. Masugnen och huvudprocessen i masugnen. Framställningen
av järn (tackjärn) ur järnmalmen sker i masugnar. Processen
är i huvudsak en reduktion, och såsom reduktionsmedel
användes koloxid, CO, som bildas i ugnen.

Fig. 44 föreställer en masugn. Genom »uppsättningsmålet»
(masugnens övre, numera vanligen genom ett koniskt lock stängda öppning)1
införes varvtals kol (träkol eller koks) samt en blandning av
rostad järnmalm i mindre stycken2 och »slaggbildande ämnen».
Något ovanför ugnens nedersta förträngda del, »stället», in-

* Uppsättningsmålet är i regeln mindre enkelt än i fig. 44 och så
konstruerat, att sättningarna bättre fördelas, när de nedfalla i ugnen.
2 Numera ofta briketter av anrikat malmpulver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokemi/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free