Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundämnenas periodiska system - Några på senaste tid upptäckta grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avgjort är en metall. Motsvarande gäller om egenskaper av fysikalisk art.
Sålunda äro grundämnena i regeln mera svårflyktiga, mera svårsmälta och tyngre,
ju längre ned i schemat de ha sin plats. Beträffande kvävegruppen framgår
detta av sammanställningen i § 301, sid. 199.

Såsom regel kan sägas, att metalloiderna hava sin plats
överst i vertikalkolumnerna, nämligen i de senare kolumnerna

(iii—vri).

c. Då Mendelejeffs schema först uppställdes, kände man färre grundämnen
än nu. Luckor funnos i schemat t. ex. på de platser, som nu upptagas av
metallerna Se, Ga och Ge. Mendelejeff kunde därför förutsäga tillvaron av
dessa metaller samt — riktigt, såsom man senare funnit — angiva deras
egenskaper i flera avseenden (atomvikt, atomvärde, kemisk karaktär, specifika
vikt o. s. v.). Tydligt är, att fakta av denna art kraftigt vittna om att den
lagbundenhet, som finner sitt uttryck i den Mendelejeffska uppställningen, har
djupt liggande rötter i grundämnenas natur.

Emellertid synes denna lagbundenhet på några punkter bruten. Sålunda
är atomvikten för tellur något större än för jod, medan egenskaperna i övrigt
hos dessa grundämnen avgjort anvisa plats för tellur i kol. VI (tellur är
närmast besläktad med selen) och för jod i kol. VII (tillsammans med de övriga
halogenerna). Underligt synes det också vara, att koppar och guld komma i
kol. I, ehuru de föga likna alkalimetallerna, ävensom att barium och bly,
som likna varandra i många avseenden, få sina platser i skilda kolumner o. s. v.

Några på senaste tid upptäckta grundämnen.

A. Heliumgruppen (ädelgaser).

320. a. Upptäckten av argon såsom normal beståndsdel i luften (genom
Rayleigh och Ramsay, 1894) är omtalad i det föregående (§ 61 c, sid. 44),
likaså att detta grundämne på intet sätt kunnat bringas i kemisk förening
med andra grundämnen.

b. Helium. Sedan argon blivit upptäckt, sökte man denna gas annorstädes
än i luften och fann den också i åtskilliga källvatten och mineral. Härunder
påträffade Ramsay 1895 i det uranhaltiga mineralet cleveit utom argon också
en gas, som man förut kände såsom beståndsdel i solatmosfären och som man
kallat helium (= solämnet). Senare har man funnit, att helium utgör en konstant
beståndsdel i uran- och toriumhaltiga mineral, ävensom att ämnet finnes i
luften, ehuru i mycket obetydlig mängd. Helium är av alla gaser svårast att
kondensera (kritisk temperatur —268°, kokpunkt —269°) och är näst vätet den
lättaste gasen (atomvikt = 4). I kemiskt avseende är helium fullkomligt
indifferent liksom argon. Har på sista tiden fått användning såsom det yppersta
medlet att åstadkomma mycket låga temperaturer.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/larokemi/1/0217.html

		Lärobok i kemi för realgymnasiet / 1. Oorganisk kemi / 211 Author: Tom Moll Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|