- Project Runeberg -  Förberedande lärokurs i astronomi /
15

(1881) [MARC] Author: Knut Herman Sohlberg - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§ 6. Den dagliga rörelsen. Jordytans breddcirklar
och meridianer.


På ofvan beskrifna sätt kunna vi således medelst
himmelsgloben undersöka himlahvalfvets ställning i
förhållande till olika orters horisontplan i något visst
ögonblick. Vi skola nu se, huru globen kan användas att
åskådliggöra himmelens dagliga rörelse, sådan hon visar
sig å hvarje särskild ort af jorden.


För detta ändamål böra vi först bestämma
väderstreckens läge i vattenytans horisontplan och tänka oss
derför ett plan lagdt genom verldsaxeln och vattenytans
lodlinie i globens medelpunkt. Detta plan blir
meridianplan för den ort, för hvilken globen är instäld, och
det blir då lätt att utpeka norr, söder, öster o. s. v.
(jfr s. 9).

Nu fästa vi medelst skrufven d (se bild 5) jordgloben
i sitt bestämda läge och begynna, med tillhjelp af
skifvan e, småningom vrida himmelsgloben ett hvarf omkring
verldsaxeln a b i den dagliga rörelsens led. Vi se då,
alldeles så som det i verkligheten sker, vissa stjernor gå
upp långs horisontens östra rand, kulminera i meridianen [1]
och åter gå ned i vester, medan andra, de cirkumpolära,
oaktadt kringrullningen alltid förblifva öfver
iakttagelseplatsens horisontplan.

Närmare undersökning af den dagliga rörelsen. Undersök nu
för den ort, för hvilken globen är instäld, hvilka stjernor äro
cirkumpolära, hvilka gå upp och ned, samt hvilka alltid äro osynliga. —
Betrakta äfven de cirkumpolära stjernbildernas, t. ex. Karlavagnens,
skiftande ställningar under den dagliga rörelsens fortgång. Passera de
derunder meridianplanet öfver horisonten mer än 1 gång dagligen? —
Undersök vidare, i hvilka väderstreck eqvatorns stjernor, t. ex. Orions
bälte, gå upp och ned, samt förhållandet mellan de bågar de
beskrifva öfver och under horisontplanet. — Undersök på samma sätt


[1] På himmelsglobens rullningsaxel är inristad en s. k. <i>timcirkel,
som visar storleken af kringvridningen. Index för denna timcirkel är
så satt, att när himmelsglobens deklinationscirklar (storcirklar som
läggas genom hans poler) passera index, gå de genom meridianen.

Vissa himmelsglober äro försedda med särskild meridiancirkel, en
fast halfcirkel af messing, som går från den ena verldspolen till den
andra och utmärker meridianplanets läge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:52:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/larokursas/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free