Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framställning medelst himmelsglob af himlahvalfvets vigtigaste företeelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stjernor, belägna å norra eller södra stjernhimmelen. T. ex. den
söder om eqvatorn belägna Sirius och de norr derom belägna
Aldebaran, Castor och Pollux m. fl.
Vi vilja nu jemföra himmelens dagliga rörelse å
olika orter. Till en början lossa vi skrufven d och vrida
jordgloben något litet omkring verldsaxeln. Härvid
kommer den ort, för hvilken globen förut var instäld,
antag att det varit t. ex. Stockholm, nu att efterträdas af
en annan, som intager jordglobens öfversta punkt (sid. 14),
men samma inställning gäller äfven för honom. Och om
vi fortsätta jordaxelns kringvridning, se vi globen efter
hvart annat blifva stäld för orter, på hvilka alla norra
verldspolen har samma höjd öfver horisonten (59 1/3°),
eller verldsaxeln samma lutning mot horisontplanet, som
i Stockholm. Det är lätt att inse, att för alla dessa
orter himmelens utseende och dagliga rörelse måste visa
sig på lika sätt. De sägas alla ligga på samma
bredd-cirkel som Stockholm.
Låsom oss nu något litet vrida armen E.
Verldsaxeln får då en annan lutning mot horisontplanet och
himmelsgloben blir instäld t. ex. för New York.
Himmelens utseende och den dagliga rörelsens förlopp hafva
nu förändrats, och många stjernor, som i Stockholm voro
cirkumpolära, höra i New York till dem, som gå upp
och ned. Afven har området af osynliga stjernor kring
södra polen förminskats. Vrida vi nu åter jordgloben,
men hålla armen E stilla, blir globen efter hvart annat
instäld för orter, på hvilka alla verldsaxeln har samma
lutning (nära 41°) mot horisontplanet som i New York,
och himmelens dagliga rörelse visar sig på lika sätt.
De ligga alla på New Yorks breddcirkel.
Orter, på hvilka verldsaxeln har samma lutning mot
horisontplanet, och der således himmelens dagliga rörelse
visar sig på lika sätt, utgöra tillhopa en breddcirkel på
jordytan eller sägas hafva samma geografiska bredd. Af
det sätt, hvarpå orterna med samma bredd framkomma
vid jordaxelns kringvridning, följer att breddcirklarnes
plan alla äro vinkelräta mot denna axel eller
verldsaxeln. Breddcirklarne äro således äfven parallela med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
