Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förståndslifvet - § 11. Minnets betingelser och egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 FÖRSTÅNDSLIFVET.
kan sätta detta faktum i förbindelse med föregående och
efterföljande, har mera stöd för sitt minne.
Minnet understödes genom så väl naturlig som konstlad asso-
ciation.
Den naturliga associationen kommer till stånd därigenom,
att vi intränga i företeelsernas verkliga sammanhang. Några
personer liafva mera anlag för en blott beröringsassociation.
Händelserna ur historien lära de sig utan att behöfva ordna och
gruppera dem. Andra anlita mera en association efter likhet
eller sådan beröring, som på samma gång innebär ett orsaksför-
hållande. De minnas lättare, om de få öga på genomgående lik-
heter eller ett orsakssammanhang, hvarigenom vissa företeelser
kunna sammanföras till en grupp.
Härvid understödes minnet af abstraktionen och fantasien
(se nedan!).
Den konstlade associationen begagnar sig af godtyckligt
valda anknytningspunkter. För att icke förblanda orden konkav
och konvex kan man tänka på a/tagande och tillvägande. S. k.
minneskonstnärer uppgöra ett helt system af konstlade associationer
och utbilda en därpå grundad minneskonst, mnemonik.
4. Föreställningar, som väcka vårt intresse och vår
uppmärksamhet, d. v. s. beröra känslan och viljan, min-
nas vi bättre än sådana, som äro likgiltiga för oss.
5. Genom repetition befästes en föreställning i minnet.
Associationens och intressets betydelse för minnet grundar
sig bl. a. därpå, att de föreställningar, som stå i mångsidig för-
bindelse med andra eller äro föremål för intresse, ofta åter fram-
kallas och sålunda repeteras. En isolerad föreställning har s.
a. s. inga bekanta och blir lätt bortglömd.
Via den s. k. utanläsningen är det icke blott själfva föreställ-
ningarna, som genom repetitionen inpräglas, utan de muskler, som
vid tal användas, inöfvas till en viss serie af rörelser, och sedan
de därvid blifvit vana, öfvergår den ena rörelsen af sig själf i
den, som därpå brukar följa. Sålunda kan en person framsäga
alfabetet eller uppräkna städerna i ett landskap utan att före-
ställa sig det, som genom orden betecknas.
III. Minnets godhet kan bedömas från flera olika
synpunkter, och man har brukat uppställa åtskilliga typer
af minne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
