Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Viljelifvet - § 25. Momenten i en viljeyttring - § 26. Lägre och högre former af viljeyttringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 VILJELIFVET.
föreställningen om att äga ett äpple. Härtill knyter sig
känslan af lust vid detta tillstånd.
Jämte syftemålsföreställningen finnes såsom dess kon-
trast föreställningen om det tillstånd, som skall uppstå, om
viljeyttringen icke äger rum, samt olusten eller den mindre
lusten vid detta tillstånd: att vara utan äpplet och afsak-
naden därvid.
Syftemålsföreställningen med dess känsla utgör det
positiva viljemotivet; den kontrasterande föreställningen
med dess känsla utgör det negativa viljemotivet.
2. Rörelseföreställningen eller föreställningen om den
rörelse, som skall utföras, för att ändamålet må vinnas:
armens utsträckande och fingrarnas grepp om äpplet.
3. Viljeimpulsen eller den egentliga viljeakten, hvar-
igenom viljan bestämmer sig till utförandet af denna
rörelse.
4. Muskelrörelsen. Detaljerna af denna, såsom sam-
mandragningen af de särskilda musklerna i fingrarna,
ordnas dock icke af viljan utan ske mekaniskt liksom re-
flexrörelser. Muskelrörelsen kan uteblifva, såsom vid för-
lamning, men viljeakten har dock ägt rum.
Icke alla viljeakter afse att framkalla kroppsrörelser.
Viljan kan äfven rikta sig på våra inre medvetenhetstill-
stånd, såsom vid tankearbete. Man kan därför skilja
mellan yttre och inre viljeyttringar.
§ 26. Lägre och högre former af viljeyttringar.
Syftemålsföreställningen kan vara mer eller mindre
bestämd och mer eller mindre kombinerad med andra
föreställningar.
1. Då syftemålsföreställningen är mycket obestämd,
har viljan formen af drift. Här är det negativa motivet
mera framträdande än det positiva. Själfva obehaget i
ett tillstånd drifver till en viljeakt, utan att någon be-
stämd föreställning finnes om ett nytt tillstånd, som åsyftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
