Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Viljelifvet - § 26. Lägre och högre former af viljeyttringar - § 27. Viljans frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILJELIFVET. 43
Djurens instinkter äro medfödda drifter, hvilka gifvit upphof
till en serie af mekaniska men ändamålsenliga rörelser. Dessa
rörelser äro alltså olika reflexrörelserna däri, att de icke utlösas
omedelbart af en fysisk retning utan af ett motiv, men likna
dem däri, att de försiggå utan föreställning om vare sig målet
eller sättet för rörelsen. Man har förklarat deras uppkomst på
samma sätt som reflexrörelsernas.
2. Då syftemålsföreställningen är bestämd men isolerad,
kallas viljan begär. Begäret bestämmes ensidigt af en viss
föreställning. Fölet, som första gången vill stilla sin hunger,
ledes af en drift, men hästen, som ser fodret och vet, hvad
han åstundar, ledes af ett bestämdt begär.
Drift och begär motsvara tillsamman den elementära
känslan.
3. Då syftemålsföreställningen är bestämd och kom-
binerad med föreställningen om andra hänsyn, yttrar sig
viljan såsom vilja i inskränkt mening.
Viljan bestämmes på detta stadium ej ensidigt och
ovillkorligt af ett enda motiv, utan af flera, och träffar
mellan dem ett val. En dylik viljeyttring är en vaThanä-
ling eller handling i egentlig bemärkelse.
Barnets första ingifvelse, då det ser ett äpple och fattas af
begär efter det, är att taga det; men då framträder föreställ-
ningen om fadern, som förbjudit det, och ett val göres mellan
de båda motiven. Medan motiven vägas emot hvarandra,
pågår öfverläggningen; när ett motiv segrar, göres beslutet.
Föresats är ett beslut att framdeles utföra eller icke utföra
något.
§ 27. Viljans frihet.
Alla äro ense om att skilja mellan en relativt ofri vilja i
den mening, att viljan behärskas ensidigt af ett enda motiv,
vanligen det närmaste intrycket, och en fri vilja i den mening,
att viljan bestämmes allsidigt af många motiv och särskildt af
de konstanta motiv, som ligga i hennes karaktersegenskaper,
och på grund däraf icke är en slaf under tillfälliga motiv.
Den hypnotiserade eller af en fix idé behärskade är salunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
