Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Själslifvet i dess helhet - § 28. Själsförmögenheternas inflytande på hvarandra - § 29. Individualiteten - § 30. Jagets formala och reala enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLSLIFVET I DESS HELHET. 47
som ser djupare, medföra en ofullkomlighet också hos de
öfriga. Målet är därför alla förmögenheternas harmoniska
utveckling.
§ 29. Individualiteten.
Hos olika personer äro själskrafterna för handen i
olika mått. Hos den ene är en sida af själslifvet mera
utvecklad, hos den andre en annan. Ingen person är
fullt lik någon annan. Hvar och en är en, mer eller
mindre utpräglad, individualitet. Individualiteten fram-
träder i anlag eller begåfning, i temperament, i härakter.
Ett mera utprägladt anlag i en viss riktning brukar kallas
geni eller snille, om det är förenadt med förmåga att skapa något
nytt, ursprungligt, originellt; i annat fall talang. Den, som lätt
tillägnar sig en teknisk färdighet i bildhuggeri, är en talang men
behöfver icke därför vara ett snille. Beträffande de små anlagen
har Geijer en gång yttrat, att ingen finnes, som icke kan göra
någonting bättre än andra.
Temperamentet är en persons grundlynne. Hos livar och
en äro vissa förnimmelser och föreställningar mera beständiga, i
följd hvaraf känslolifvet får en viss grundstämning, lätt eller tung
o. s. v. Såsom förut är nämndt (§ 17), bestämmes temperamen-
tet i synnerhet af den härskande kroppsliga allmänförnimmelsen.
Det står alltså i närmaste sammanhang med människans fysiska
tillstånd; det utgör hennes »naturell». Sedan gammalt har man
uppställt fyra typer af temperament: det sangviniska, det koleriska,
det melankoliska och det flegmatiska.
Karakteren utgör den fasta, konstanta riktningen af en
persons böjelser och viljelif.
Anlaget betecknar i första rummet en beskaffenhet hos
förståndet, temperamentet hos känslan ocli karakteren hos viljan.
§ 30. Jagets formala och reala enhet.
Såsom förut (§ 1) är sagdt, är hvarje psykisk före-
teelse bunden till ett subjekt, ett jag. Samtliga mina före-
ställningar, känslor, viljefunktioner hafva mitt jag till
medelpunkt. I detta förhållande ligger medvetandets form,
jagets formala enhet, som är ett villkor för medvetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
