Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Själslifvet i dess helhet - § 28. Själsförmögenheternas inflytande på hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 SJÄLSLIFVET I DESS HELHET.
gamla åskådningen. Efter reformationen torde det ha
dröjt någon tid, innan menigheten kunde förena samma
andaktskänsla med den nya gudstjänsten som med den
gamla, om den förra än ansågs riktigare. Känslan har en
tillbakahållande verkan och försvårar därigenom ofta ut-
vecklingen. Men sedan hon en gång gått öfver till det
nya, omfattar hon detta med samma fasthet.
Å andra sidan verkar känslan också befordrande på
förståndslifvet. Innan vi gjort oss klart reda för felet i
något förhållande, inställer sig stundom en känsla af otill-
fredsställelse, som föranleder oss att utreda förhållandet.
Känslan bestämmes af äfven sådana föreställningar, som
vi icke gjort oss tydligt reda för, och det är därför, den
stundom kan vägleda, då förståndet icke kan finna det
rätta. En dylik uppgift har känslan i samvetet.
Att känslan är bestämmande för viljelifvet, är förut
visadt.
Af viljelifvet beror till stor del förstånds- och känslo-
lifvet. Utan viljans reglerande verksamhet skulle ingen
plan och enhet finnas i föreställandet. Genom viljean-
strängning kan en känsla undertryckas, i det att de före-
ställningar, som föra den med sig, hållas borta och andra
i stället hållas aktuella i medvetandet.
III. På grund af detta inbördes beroende är det
tydligt, att den ena själsförmögenheten icke kan ensidigt
odlas på de andras bekostnad utan att i längden också
själf taga skada därvid. Genom att ensidigt gå upp i
tankearbete med undertryckande af känslo- och viljelifvet
kan en person visserligen nå långt i den inslagna rikt-
ningen. Men i själfva verket sker detta undertryckande
icke utan skada för det teoretiska lifvet i dess helhet,
i det att endast en viss sida däraf odlas, medan omfattande
grupper af föreställningar, motsvarande viktiga sidor af
lifvet, blifva opäaktade. Här föreligger alltså en ensidig-
het och brist inom förståndslifvet själft. En ofullkom-
lighet hos en sida af själslifvet visar sig alltid för den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
