Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 & 3 - 8. Svensk Litteratur - 6. Grundläggning til Metaphysiken för Seder, af Immanuel Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 165
näånde död, — denne bofs hela möralifka brotse
lighet låg då blott och endalt i olydnaden för
nyfsnämda abftrafta förnufts-maxime? Antingen
förfvara denna oförfvarliga fats, eller flytta grän-
forna för moraliteten öfver det blott formella, och
medgif en verkelig moralifk princip hos mennie
fkan, fom tillägger i pligtbuden affigten på det
materiella deraf; det vill fäga, på getningarnes
"följder, til medvarelfers fällhet eller lidande. Det
| är genom antagande af en fådan princip, fom vi
endaft kunne äga en måttfock för graderne af den
moralilka brotsligheten. ;
Känt föker pligternas förbindelfe-grund. Det
är fant at om vi bafva pligter (och vi hafve dem
otvifvelaktigt) få måfte denna vara en lag-grund
och icke blott et fällhets-begär- Men det är ock-
få derjemte fant at en fådan lag-grund icke målfte
nödvändigt vara blott. formell, blott beftående i
allmenna förnufts - maximer, utan at dertil kan
och bör räknas, alt medvetande hos mennifkan af
hennes egen naturs» förträfflighet, all finnessfore
dran på enlighet dermed, Ej mindre fant är
det likväl äfven, at vi tillika med lag, och jem-
te medvetandet af defs rätthet, bafve et out
plånligt fällbetsbegär, fom utan hvila föker fit
föremål; at vi aldrig kunne verka efter någon
moralifk. lag , utan i kraft af detta fenare; och at
hvilkendera af begge man fätter framför den
andra , faller shan i ouplösliga fvårigheter. Vi
kunne ej verka, jag upprepar det, utan för fälle
heten, och vi känne likväl at rätthbeten och god-
heten äro i fig fjelfva bjudande. Hvad återfår då
at göra? At erkänna vår infkränkning, at upphös
Ta med fyftematifka bevisningar, hvilka ej kunna
af mennifkor med vifshet föras ifrån deras rätta yte
; ER 3 ’ ter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
