Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seve 111
Fördomarne ? I et Syftem af dem, måfte
icke altid lacuner finnas, eller fvaga fräl-
len fom ej uthärda granfkning? Hurudant
måfte då deras öde blifva i ftriden med
Sanningarne ? - Måfte ej de fednare nöd:
vändigt i längden fegra, likfom Klokhe-
ten ältid i längden fegrar öfver det blinda
öfverdådet? Är det ej vida lättare at be:
hålla en Dygd byggd på rigtiga, än på
origtiga principer , elle: på inga? Få vi
icke fåledes et klart intreffe at, vara dyg:
dige? Kan någonfin af en mängd enfkilda
Dygder annat refultat upkomma , än all, ’
mänt goda Seder? Kan af dem en annan
följd tänkas, än allmän Lyckfalighet?
Och kan väl detta sefultat och denna
följd, eller åtminftone någon varagtighet
däraf tänkas för de Dygder; fom möjligen
kunna: byggas på Fördomarnas löfa. grun-
der?
Nej , oaktadt fammanloppet och den
täta föreningen af alt det förvända de äl:
dre Tidehvarfven infört i våra Samhälls-
inrättningar , fkall alt detta obehöriga än:
dock en gång vika för det Rigtiga ,, och
få fäkert vika, at om ock de Europeifka
Folkens Förftånd och Lynnen ännu ej ha:
de kommit öfver medel-tidens ringa od:
lingsgrad, om den ftora handels-gemenfka-
pen icke exifterat , om inga Lärda fygtat
rän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
