Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
tall) förarga sig åt andras olika, och måhända motstridiga,
åsigter; såsom fallet t. ex. varit hos oss — i fråga om
"finska skriftspråket", och dess ortografi. Så t. ex. om jag
af-tecknar Helsingfors, från en ståndpunkt tagen på norra
sidan om staden, så får jag naturligtvis en helt annan vy, än
om jag aftager den från en ståndpunkt å södra sidan. Och
dock är det ändå samma stad, och hvardera teckningen kan
hafva sanningen för sig; ehuru de, sig emellan, synas strida
emot hvarandra. På samma sätt förhåller det sig ofta i
begrepp-saker, och vetenskapliga frågor. Man går på olika
vägar, och följer olika stigar; men kommer ändock till slut,
ofta nära nog, till samma resultat, eller åtminstone nära
derintill; ty det är, såsom ordspråket säger, att — "många
vägar föra till Rom"!
Hr Europæus upplyser oss härvid att han egentligen
har att tacka "den utmärkte språkforskaren" Prof. Schleicher
i Jena, som i ett utförligt arbete om de "In do-Europé i sk a
räkneorden, och deras urformer" (insändt i manuskript
till Herrar Filologers vid K. Yetensk. Akademin i S:t
Petersburg närmare granskande och genomögnande — der Hr
E. hade den lyckan att dermed få göra en förtroligare
bekantskap) derigenom vägledt honom till enahanda
iakttagelser med afseende å de "finsk-ungerska" räkneordens
ursprungliga förhållanden till de förstnämnde.
Man kan väl i allmänhet säga att räkne-orden
(åtminstone 1—10) ej utan skäl räknas bland de äldsta stamorden
i hvarje språk, och förekomma vanligen till formen mer
eller mindre oförändrade i alla de tungomål, som
ursprungligen höra till samma sprakstam; hvarföre man äfven
stundom af dem begagnat sig för att närmare, eller fjennare,
bestämma slägtskapen emellan olika språk3). Flere hafva re-
3) Vi böra härvid genast, och i första hand, anmärka: att
sfi-beskaffade stamord, strängt taget, ingalunda uteslutande och allenast
anträffas uti, eller tillhöra, någon viss sprfikstam. Tvärtom de öfvergå,
i likhet med många andra stamord, (enligt hvad vi längre fram skola
finna) under olika omskiftningar både till form och innehåll — från
det ena språket, och från den ena språkstammen, till den andra. Derföre
blir oeksa den språkforskning, som härvid blott och endast, afser en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
