Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
säga sig sitt språk ocli siu nationalitet, ock antaga en
annan, ungefär på samma sätt som man afkläder sig den ena
rocken för att påtaga sig den andra. Ja han tror nemligen
lyckats, utan helt. och hållet dabbat sig. Nämnde Tidningsredaktion
har sjelf sedermera i N:o 221, 234 och 23(5 af sitt blad (under rubrik:
"Rändchrcf till Ur A. lf. C") sökt närmare konstruera begreppet; men
har dervid (såvidt vi kunna finna det) endast i utsväfvande fraser
berört detsamma.
Enligt vårt begrepp, skulle med Rationalitet" böra förstås en
trogen pregel, eller ett ständigt lefvande uttryck, af allt det
egendomliga som gemensamt, ocli i allmänhet, karakteriserar ett folk, eller en
nation, d. v. s. som utgör dess såkallade ,,lifs-elcment"; och det såväl
i andligt som i timligt afseende. Men såvida nil sjelfva stamordet.
(nation) redan i sig sjelft är tvetydigt — såvida det bärleder sig af det
latinska ordet naltis, ufödd, födelse"; ocli hvarvid den ena således
kann hafva afseende på stället (eller landet) der man blifvit född; den
andra deremot kann fästa sig vid härkomsten,eller vid folket af
hvilket man blifvit, född — så måste, Ijll följd deraf, äfven sjelfva ordet
nation hafva en tvåfaldig betydelse, emedan dermed kan förstås
antingen alla dem som, till följd af sin födelse, tala samma språk, eller
ock (utan afseende å språket) (1cm som till börden äro födde i samma
land, och sortera under samma regering, eller ock slutligen, i
vidsträcktare mening, äfven dem som ehuru skilda landsmän, och af
olika extraktion, likväl genom adoption, eller till ioljd af ingångna
ömsesidiga rättigheter och förpligtelser, m. m., tillsammans med
hvarandra konstituera ott eget samhälle, en stat, eller ett rike; — hvaraf
följer att det häraf bildade eller deri verade ordet (och begreppet)
nationalitet, redan lill sitt ursprung, måste vara tvetydigt. För vår del
skulle vi likväl tro att det innefattar ett kombineradt begrepp af flere
skilda och med hvarandra i det bela olika föreställningar, så att det
utmärker ej blott dem som gemensamt tala samma språk, och äro
födda i samma land, utan äfven dem, hvilka hafva samma historiska
fornminnen, delat samma och gemensamma öden, begagna samma
lagar, religion, seder ocli bruk, lifvas af samma såväl litterära som
politiska sträfvanden,och verksamhet, och med ett ord — som iiga
samnia allmänna ocli gemensamma väl till sitt hufvudändamål, m. m., ja
som stundom utmärka sig äfven genom samma slags naturfel,
lefnadsvanor och egenheter; ocli hvarvid någongång till och med
klädedrägten!!’ kunna komina i fråga, o. s. v. Dock icke så till förståendes att
ju icke en eller annan al dessa egenskaper stundom kunna fela, eller
saknas, ja att förhållandet iiågongång kann vara motsatt, eller omvändt,
dii de öfriga requisita, eller nota characteristica, likväl kunna
konstruera och komplettera begreppet. Sivkcrl är emellertid alt
nationalitets principen — eller som det fordom, kanske mindre exakt,
uttrycktes: ros /lo/iii/i, vos Dei, — framdeles torde komma att i historien
spola ön icke underordnad, utan t.roligeu en mera betydande roll; och
att i samma mån som verklig upplysning och sann bildning, d. v. s.
förståndsodling och själsförädling komma att inom
samhällslifvet göra sig mera allmänt gällande, i samma mån skall säkert
äfven ej blott personalilets- och inäividualitctsbeqreppet — utan än mera
nationalitetsprincipen—såsom tillika innefattande en totalitet af de förra
— vinna en större helgd ibland Europas civiliserade nationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
