Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
i Uleåborg, der sagde kapten Simolin för honom ej blott
upprepat samma historia ban förut omtalat för mig; utan
dervid äfven tillagt: det han efteråt och ännu sedermera, år
1S39, (och således föregående året) anträffat enahanda slags
folk i Triest, der de vanligen sysselsatte sig med att
dit-släpa (troligen — med sina egna farkoster?) kol, hvarföre
do ock af Italienarne äro kända under namn af carbonari.
Hans dåvarande lots, Fransisco Bonaldi, som lotsat
fartyget dit från Konstantinopel, och som var en infödd
Ungrare från Fiume, der ännu hans hustru och barn voro
bosatte, hade berättat för honom — att dessa slags bergsboar,
hvilka idkade handel med lärfter och väfnader, voro hemma
från trakterna af C ar nero-viken; och af hvilka ban kände
ganska många. Han berättade vidare — det ban, för några år
sedan, träffat flere af dem på ön Malta, der de blifvit
arresterade, såvida de icke medhaft något pass, icke heller på
något språk kunde göra sig begripliga. Han förstod deras
tungomål, och genom honom blefvo de försatta på fri fot.
Deras klädsel består af stöflor, ungerska byxor, kort jacka
ined skinnbräm, och till hufvudbonad — en pilnilkka (eller,
såsom Savolaxarne benämna den, putalakki) d. v. s. en slags
nationell rund finnmössa, till formen i det närmaste liknande
bottnct af en gryta. Deras kläder voro till färgen ljusgråa,
förfärdigade af vadmal. För öfrigt var det ett starkt och
resligt folk. Reguly nämnde, det äfven Handelsmannen
Wacklin i Uleåborg sagt sig hafva träffat dylika
menniskor — i Tulon.
Såmycket är åtminstone visst, att — huru än härmed må
förhålla sig — saken, såsom för oss högst intressant,
förtjenar att närmare undersökas, till en början — ej så
myc-kot genom lärda filologiska forskningar, å teoretisk väg, som
icke mera genom anförande af fakta, och komparativa
praktiska exempel. Jag hoppas också numera om denna sak
vinna tillförlitligare underrättelser, sedan en vår landsman,
nr Ingeniören Pckko Heimbürger (hvilken nyligen
an-trädt en utländsk resa) just i dessa dagar afrest från
Uleåborg för att besöka Triest; och till hvilken jag i detta
10*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
