Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
och stor möda — äfven varit den första att beträda. 7)u Till
följd hvaraf mycket af hvad jag vet och känner — efter
mig aldrig mera skall komma i ljuset. (Yarc detta nog
sagdt!)
Dock en anmärkning skall jag likväl härvid göra.
Enligt hvad jag förut (och det redan för Here år sedan) gifvit
vid handen, ägde jag redan d. 4 Juni 1859 uppgift på icke
mindre än 106 skilda ställen, der hos oss hällristningar skola
förekomma (jemf. Finl. Allm. Tidn. 1S59, u:o 127, sid. 561).
Sedan den tiden har jag endast varit i tillfälle att besöka
och bese vid pass 20 af dem; af hvilka många hafva varit
högst intressanta. Men af allt hvad jag sett och hört, eller
af hvad som (mig veterligen) höres och spörjes, tyckes vi
här i Finland helt och hållet i denna väg sakna djur- och
menniskofigurer inhuggna i klippan, i likhet t. ex. med de
Bohuslänska s. k. „Bcrgtaflorna," hvilka — ehuru de
ingalunda äro något mästerstycke — tyckas utgöra en egen
genre i detta slags forntida beteckningssätt.8)
1) Mången slcnll troligen härvid göra sig den frågan: livad har
vid kunnat vara orsaken tiil denna honom städse visade motvilja och
antipati? Svaret är ganska enkelt ocli kort: hvad har icke hatet, och
afunden åstadkommit i verlden? Dessutom hör nian komma ihåg,
att vid alla instanser, sammansatta af en större personal, finnes det
vanligen alltid en mängd s. k. udii88in-menniskor"; liksom der
alltid, i hopen, finnas vissa s. k. uspel-orrar".
s) Väl uppgaf för mig år 1859, d. 25 Febr. mjölnaren Karl
Adamsson, som sade sig vara liemma från Susikas by ocli Sarvikas
torp i Urdiala sockcn, att å nämnde bys ägor fanns ett berg, kalladt
Kuvaliullio, hvaruti förekom en jemn och sliit, ehuru något sluttande
och i dagen blottad s. k. bergvada, eller bergsida, hvilken han påstod
vnra fulltecknad med bilder, isynnerhet med menniskofigurer, och
särdeles med hufvuden, hvarföre ock detta berg af somliga kallades
py-hii kallio, oeli figurerna uvanhain Apo s t o I i t ten ku v a t." Väl
hade ingen Herreman besökt, oeli besett, stället; men många
utsocknes bönder, som hört det beskrifvas, hafva bilrest för att betrakta det.
Sådan var nu lians uppgift, och naturligtvis intresserade jag mig att.
taga närmare reda på saken, hvarföre ock — då jag om sommaren
samma àr, tillsammans med magister Godenhjelm, gjorde en resa
genom landet, för att kunskapa angående åtskilliga af våra
fornminnen, — jag enkom d. 20 Sept. gjorde en omväg i detta afseende hit.
Men det befanns då att mannen undertiden .bortflyttat ifrån orten, och
ingen i byn sade sig känna till hela saken: hvaraf jag således fann
att hela hans berättelse var bara puder, eller en s. k. .lutter lögn."
Efteråt har dot dock runnit mig i sinnet, (såvida jag svårligen vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
