- Project Runeberg -  Läsning för Finnar uti Blandad Fosterländska ämnen /
328

(1864-1866) [MARC] [MARC] Author: Carl Axel Gottlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328

ligtvis för att få sitt fmska epos att svälla till samma vidd som
Odys-sèn eller Iliaden; ocli det är just deruti han har felat. Sånger, saker,
och händelser, som såväl till sitt äiune och innehåll som till sin
karakter, och både roed afseende å tid och rum, äro vidt skilda från
hvarandra, hafva här blifvit blandade tillsammans, — stundom
derigenom att ban endast inflickat ett namn i den sednare sången, hvilket
förekommer i den förra. Och som ban härvid förstått att instufva
såbeskaffade heterogena ämnen — ofta midt in i en annars helgjuten
Runosång, är det blott kännare af saken som förmå upptäcka
dessa-slags interpolcringar. A andra sidan åter har ban ofta afklippt den
helgjutna runan, midt i sjelfva texten, och delat den under tvenne
skilda, eller olika, sånger; hvarigenom den ena ganska naturligt börjar
der den andra slutar.

Så t. ex. har ban inbakat i den sångcykel, eller bland de
runor som omtala Wäinämöinens daler — en hel nop af hexerier, och
besvärjelseformler, hvilka förskrifva sig från en belt annat tid, och
hvilka således allsickc höra dit. Ty äfven om några af dem äio
ursprungna från runor, har dock en annan lid fostrat och format dem;
och att vind för våg vilja återförsätta dem dit, hvarifrån de
urspiung-ligcn förskrifva sig, vore lika onaturligt som t. ex. att vilja tvinga
menniskan tillbaka i moderlifvet hvarifrån hon utgått, (Suomi 1849 n:o
24). Kalevala-sångerna omfatta en tid der ej huxpuxerict, utan der
sångens makt verkade allt, näst idrotter och storartade
handlingar. Nu deremot (inner man, bland annat, i Kalevala följande
trollformler, eller hexeläsningar (tv de sjungas aldrig): litt in: an
synty (IV Sång. vers. 27—165, och 188 - 384) — Maon sanal (XVII.
v. 419—452) — Pål; le a isen panemat (XVIII, v. 470-531); — 5Silén
syn ty, ja luihlcet (XXVI, v. 36–-533); — Lapsen soajan sanat (XXV,
v. 39—106); — Kyhyn, ja Invun sanat (XXV, v. 151—225, och
280—306); — Kuoharin kiilioituksia, ja Tauvin sanat (X, v. 116—413) —
— Mchiläisen sanoja ännu dessutom (VIII, v. 263—289). llit kunna
äfven räknas Karjan sanat CX1X, v. 145—379); — Jäniksen lukuja (XVII,
v. 360—377); — Mehtämielicn sanoja (VII, v. 123—468); — Karliun
pei-jaisissa (XXVIII, v. 3—607; m. fl.). Detta torde nu äfven vara
orsaken, hvarföre den af Lönnrot redan längesedan utlofvade samlingen
af finska Trollsånger, — icke tills dato utkommit; ty ban kan dervid
icke gerna undgå att begagna dessa godbitar äfven der, hvarigenom lian
sålunda sjelf skulle komma att till stor del rasera sitt storverk
Kalevala, eller begagna samma saker — i tvenne olika arbeten. Förutan
många här instufvade finska ordstäf, anträffas här äfven små stumpar
af nutida sånger (t. ex. VIII, v. 84—94; XIX, v. 386 389) och
alls-icke till saken hörande (t. ex. XVIII, v. 558—593), och som
egentligen utgör en lösryckt fortsättning at’ VIII v. 84— 94; ja motstridande
de gamla finnarnes åsigter (t. ex. XXII, v. 364—367), o. s. v. Till slut
ingår här äfven katolska qväden om frälsarens födelse och död; och
det blott på den grund, att i dem äfven pladdras om Väinämöinen
(hvilket kritiken bort urskilja, och utmönstra). Såsom kronan på verket
låter man nu omsider Väinämöinen dö, liksom Homerus, afschagräiig
och desperation, öfver sitt eget oförstånd. Äfven andra enskildta
Runor svnas hafva blifvit instuckna i Kalevala, såsom t. ex. Annikaisen
runo ("XIII, v. 13—88); — Osmottare.n runo (.XIII, v. 104—374); —
Hären runo (XIII, v, 13—88); — Kojoisen poika (XV, v. 374—471), m. 11.
Och slutligen har här äfven ingått en stor mängd allmänna, i Ryska
Karelen än i dag brukliga, IIeä-Iauluja,c]\cr ß rö 11 o ps sånger (XII,
v, 214—255; XIV, v. 43—253; XV, v. 7—373; XVI, v. 33—302; XXI,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfinnar/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free