- Project Runeberg -  Läsning för svenska folket / 1903 /
86

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur den kristna psalmens historia.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oändligt gripande sång, som i J. O. Wallins fria men
mästerliga tolkning delvis finnes intagen under n:o 492
i vår psalmbok. (»Nu tystne de klagande ljuden»).
Med vår evangeliska kyrkas psalmskatt ha för
öfrigt, såsom vi längre fram få anledning uppvisa,
flera pärlor bland medeltidens latinska hymner
införlifvats genom Luthers och andra
reformatorers förmedling.

Hvad vi sagt om den andliga diktkonsten i de
länder, där den kristna kyrkan först vann fotfäste,
gäller i det väsentliga jämväl om Sveriges medeltida
kyrkosång. Äfven vi fingo en religiös poesi på
latin, och som de märkligaste bland dess idkare
räknas skarabiskopen Brynolphus († 1317),
ärkebiskopen Birgerus Gregorii († 1388) och
linköpingsbiskopen Nicolaus Hermanni († 1391). De sånger, hvilka
dessa och andra af våra medeltida kyrkoskalder
författat, kunna mindre betraktas som psalmer än
som minnesdikter öfver våra nationalhelgon å de
högtidsdagar, då dessa helgons hågkomst firades.
Emellertid äga dessa hymner ofta enskildheter af
stor fägring och präglas jämväl af en värmande
religiös innerlighet. Beträffande språkbehandlingen
höja de sig ansenligt öfver de dikter med andligt
ämne, hvilka under samma tidsskede skrefvos på
svenska. Vårt språks metall var ännu för hård
och outhamrad för att villigt låta sig formas till
mjuka rytmer och konstmässigt byggda strofer.
I romarspråkets skrud rörde sig däremot våra
kyrkliga medeltidssångares ingifvelse utan
svårighet. Deras hymner äro i allmänhet icke ägnade
att ombildas till psalmer i den mening vi
protestanter fatta nämnda ord. Också är det mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:55:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lasfolket/1903/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free