Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jutlands hedar och deras uppodling. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herravälde, går den vunna odlingsmarken förlorad och
ljungen utbreder sig efter behag. Och detta är
farligare, än man kan tro.
En del af dessa hedars bildande började redan
under den första växtperioden efter istiden.
Såsom förut antydts lämnade isvattnet ofruktbara
sandöknar, där ljungen slog rot och bildade
milsvida hedar. Andra sträckor åter kläddes med skog,
och det visa bland annat de i torfmossarna funna
trädrötterna. Men träden blefvo fällda och jorden
icke tagen i uppodling, och äfven här utbredde sig
ljungheden.
Hurudan är denna jord? Med spett och spade
göra vi en undersökning och finna så följande fyra
lager från ytan. 1. Öfverst ligger en mörk
torfaktig, tre till fyra decimeter tjock massa, seg som
filt och genomväfd af rötter af ljung och halfgräs.
Detta kallas »ljungsköld». Hedbonden skär och
upptager den i fyrkantiga flagor med ljungstubben
på och använder den till bränsle eller strö under
kreaturen. 2. Härunder finna vi ett ungefär lika
tjockt sandlager, som grånat och gulnat af allt
det regnvatten, som sipprar ned genom
ljungskölden och som för med sig den järnhaltiga
humussyran. Detta lager kallas »blysand». 3. Härunder
ligger vanligen själfva »alen», ett hårdt
sammankittadt lager af sand eller grus, ett slags sandsten,
till färgen gulbrun eller svartbrun af humussyran.
Dess tjocklek är från ett par centimeter till en
tredjedels meter. 4. Under alen följer »rödsanden»,
som på många ställen går så djupt, att man ej
kunnat mäta den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
