Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emigrantminnen. Af N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ens öppna dörren för att smyga sig på honom ...
Åhnej, så lätt går det inte med mig ...
Lyckligtvis fingo de mig icke drucken ... Skall jag våga
att somna?
Minnena från hemlandet lockade fram tårar i
mina ögon. En god del af min förra själfsäkerhet
rann bort med dem. Men småningom blef sömnen
mig öfvermäktig. Jag måste sofva; en natt ginge
snart, några timmar bara. Sedan ... i morgon dag
skulle jag skaffa mig arbete, hvad som helst, blott
det betalades bra ... Nå, ljuset skulle jag
emellertid icke släcka.
Det behöfde jag ej heller. Ty då jag ställt
bordet med en stol ofvanpå framför dörren, flämtade
lågan till och slocknade. Jag kastade mig påklädd
på bädden och föll i sömn ...
Jag vaknade vid ett förfärligt larm nerifrån
och smög mig i strumplästen utför trapporna för
att se hvad det var. Men då jag kom ned i
krogrumsdörren, var allt tyst; rummet företedde en
sann bild af förödelsens styggelse och i hörnet
vid kaminen satt den jättelike svensken med
händerna för ansiktet och skärande tänderna i
vredesmod.
Han märkte mig icke och jag smög mig åter
upp på mitt rum, lade mig bakom min barrikad och
somnade ånyo. Jag sof ostördt, vaknade frisk och
färdig och förebrådde mig själf, att jag gjort
värden och platsen orätt i mina tankar. Då jag
nedkommen häntydde för kyparen på det nattliga
larmet, svarade han muntert:
— Åh, det är ingenting att fästa sig vid. Jag
måste köra ut dem och det gick af glatta laget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
